Industrins vägval 3: Sten B Nilsson

Skogsägares beslut i dag styrs i hög grad av förutsättningen att det finns en konkurrenskraftig industri i morgon och just nu pågår en debatt om vilka satsningar och prioriteringar som bör göras för att möta förändrade marknader och råvaruflöden.

Så vad gör skogsindustrin för att möta en ny morgondag? Vad borde den göra?

Tidigare har Fredrik Reuter på Skogsforum och Magnus Berg på Skogsindustrierna gett sin syn. I dag lyssnar vi på Sten B Nilsson, skogskonsult och professor på tvärvetenskapliga Internationella institutet för tillämpad systemanalys i Österrike.

Jag tror kanske inte att långlivade produkter är det viktigaste kriteriet, det är ökat förädlingsvärde.

1. Det höjs röster för att svensk kvalitetsråvara bör användas till långlivade produkter, som husbyggande. Behöver industrin förädla mer eller ställa om på annat sätt?

– Jag tror kanske inte att långlivade produkter är det viktigaste kriteriet, det är ökat förädlingsvärde. Den konventionella svenska massa-, pappers- och kartongindustrin kommer att tappa konkurrenskraft succesisvt till globala syd. Därför måste industrin ställa om för annan produktion, med högre förädlingsvärde.

– För sågade trävaror kommer det att finnas en viktig marknad, men även här måste näringen höja förädlingsvärdet betydligt. Den största delen av den sågade trävaran går till någon form av byggnation. För att nå dessa värden måste vi utveckla och exportera hela system som bygger på avancerade produkter av KL-trä och limträ.

– Det krävs ett intensifierat samarbete mellan stadsplanerare, arkitekter, byggnadsindustri, finansindustrin, AI- och 3D-experter och sågverksindustrin för att det ska lyckas.

– Här går kravet på långlivade produkter hand i hand med förädlingsvärden. Det betyder också att vi bör ha ett skogsbruk som är inriktat på kvalitets- och timmerproduktion.

2. Kommer det att vara lönsamt att producera massa av svensk skog i framtiden?

– Tveksamt. Vi har byggt vår massaindustri för en världsordning av i går som inte kommer tillbaka. Den nya ordningen är under görande och stor osäkerhet råder om hur det landar. Det är i princip bara Afrika som har en positiv befolkningsutveckling, men den är explosiv. I resten av världen minskar befolkningen

– Vi kommer successivt att förlora konkurrenskraft till globala syd. Under 2020-talet ökar produktionen av marknadsmassa i enbart Latinamerika med 20 miljoner ton och det är i moderna bruk med kapacitet på 2,5 till 3,5 miljoner ton per år i en linje. Det kan jämföras med Södras kapacitet på cirka två miljoner ton sammantaget i tre bruk. De nya bruken har därmed enorma skalfördelar jämfört med nordiska bruk och har ungefär tre gånger högre rörelseresultat före avskrivningar, räntor etcetera.

– Kina ökade kartongproduktionen (wellpapp och solid kartong) med cirka hundra miljoner ton mellan 2012 och 2024 och det tillkommer 35 miljoner ton under 2025-26.

– Marknadsandelen för nordlig långfibrig barrmassa gentemot kortfibrig eukalyptusmassa har stadigt sjunkit under flera decennier på grund av produktförskjutningar och teknisk utveckling i pappers- och kartongtillverkningen. Vår långa barrfiber har succcesivt ersatts med den korta eukalyptusfibern

3. Vilka produkter från den svenska skogen skulle du vilja se mer respektive mindre av?

– Se ovan (om byggsystem), men för att kunna veta vad man ska producera i morgon behöver vi en mycket stor forskningssatsning på framtidens produkter. Tyvärr har skogsindustrin halverat sina egna forskningsinsatser.

– Jag vill inte peka ut några enskilda, nya cellulosabaserade produkter, men det föreligger höga förädlingsvärden inom den kemiska- och farmaindustrin. Cirka 35 procent av världens gröna kemipatent finns inom cellulosafibrer och skogsindustriella produkter.

– Vi har ett annat problem i Sverige: Vi kommer att få mer löv i våra skogar, men har i princip ingen industri för lövvirke. Vi måste få in löv/björk i byggnation, KL-trä och limträ. Internationellt ligger man långt före i detta avseende.

4. Hur ska dagens skogsägare planera för morgondagens råvarubehov?

– Skogsägarnas organisationer måste ligga på staten, de fackliga organisationerna och skogsindustrin om en transformation till något nytt med en ny skogsindustripolitik och vad det betyder för industrins framtida råvarubehov. Annars är risken stor att skogsägarna en dag står med värdelösa skogstillgångar.

Den övergripande slutsatsen är att vi behöver en framtidskommission för en ny politik för skogsnäring och skogsindustri omgående.

5. Finns det något vanligt missförstånd kring skogliga produkter?

– Ett stående argument från skogsnäring och politik är att efterfrågan på våra svenska skogsindustriprodukter och svensk skogsindustristruktur kommer att växa och vara i all evighet. Detta när hela omvärlden stormar. Argumentet är felaktigt. Den övergripande slutsatsen är att vi behöver en framtidskommission för en ny politik för skogsnäring och skogsindustri omgående för att kunna genomföra en transformation under ordnade former.

– Det är anmärkningsvärt att regeringen genomfört en skogsutredning och en proposition förväntades men det blev inte så. I dagarna släpptes en lagrådsremiss som inte behandlade de viktiga aspekterna rörande skogens och skogsnäringens framtid. Det blev en tummetott som enbart behandlar regelverket för skogsbruk ur ett äganderättsperspektiv, vilket inte kommer att ha några praktiska effekter. Det är inte där de stora utmaningarna ligger utan i hur världsordningen, geopolitiken, industrins konkurrenskraft och den teknologiska utvecklingen kommer att se ut. 

Detta är en uppdaterad version av en artikel som publicerades i pappersutgåvan av SKOGEN nummer 3/2026. Bland annat kommenteras här den nya lagrådsremissen. Sten B Nilsson har även utvecklat sina svar utförligare i en egen analys som du kan läsa här.