Industrins vägval 2: Magnus Berg

Skogsägares beslut i dag styrs i hög grad av förutsättningen att det finns en konkurrenskraftig industri i morgon och just nu pågår en debatt om vilka satsningar och prioriteringar som bör göras för att möta förändrade marknader och råvaruflöden.

Så vad gör skogsindustrin för att möta en ny morgondag? Vad borde den göra?

I går gav Fredrik Reuter på Skogsforum sin syn. I dag är turen kommen till Magnus Berg som är näringspolitisk chef på branschorganisationen Skogsindustrierna.

1. Det höjs röster för att svensk kvalitetsråvara bör användas till långlivade produkter, som husbyggande. Behöver industrin förädla mer eller ställa om på annat sätt?

– Själva poängen med skogsindustrin är att omvandla förnybar skogsråvara till produkter av nytta för människor, klimat och samhälle. Inte minst för att ersätta fossilintensiva alternativ. I praktiken fungerar det redan i dag så att de bästa stockarna går till sågverk och byggande, medan andra delar av trädet blir till exempelvis massa, förpackningar, textilfiber, specialprodukter och energi. Det är inte ett antingen eller, utan hela trädet tas till vara.

– Den stora utmaningen framåt handlar om att optimera den totala nyttan i produktionsprocessen – från skogsbruk till skogsprodukt och vidare.

2. Kommer det att vara lönsamt att producera massa av svensk skog i framtiden?

– Ja, det är jag övertygad om, förutsatt att det är under konkurrenskraftiga villkor. Efterfrågan på hållbara, fiberbaserade produkter ökar globalt, inte minst när plast och andra fossila material ska fasas ut. Här har svensk massaindustri ett starkt utgångsläge med hög resurseffektivitet, egen fossilfri energi och stor teknikkunskap.

– Samtidigt ska vi vara ärliga med att lönsamhet inte är given. Den avgörs av sådant som tillgång till råvara, elpriser, tillståndsprocesser och hur EU:s och Sveriges regelverk utformas. Om branschen får förutsägbara regler och kan fortsätta investera i ny teknik, mer förädling – då finns alla möjligheter för svensk massa att även i framtiden vara en motor i den gröna omställningen.

– Sverige har skapat välstånd genom en fungerande frihandel och att dra nytta av sina komparativa fördelar. Framgång bygger mycket på att företagen placerar sig i rätt del av förädlingskedjan.

Framför allt vill jag se mer av de produkter som tydligt bidrar till att ställa om ekonomin, till exempel om industriella byggsystem i trä.

3. Vilka produkter från den svenska skogen skulle du vilja se mer respektive mindre av?

– Framför allt vill jag se mer av de produkter som tydligt bidrar till att ställa om ekonomin – där skogen ersätter fossilintensiva material. Det handlar till exempel om industriella byggsystem i trä, mer trä i våra städer, klimatsmarta förpackningar, textilfibrer från skogsråvara och biobaserade kemikalier och bränslen där det verkligen behövs.

– Samtidigt behöver vi vara rädda om fibern. Högt förädlingsvärde ska alltid prioriteras, men det ska inte förväxlas med att det måste vara en viss typ av produkter. Nyckeln är att hela trädet används effektivt, med största möjliga klimat- och samhällsnytta. Det pågår spännande innovationssatsningar för att skapa större förädlingsvärden av restströmmar som i dag främst används till energi.

4. Hur ska dagens skogsägare planera för morgondagens råvarubehov?

– Det viktigaste skogsägaren kan göra för framtidens råvarubehov är att skapa vitala skogar som växer bra, är motståndskraftiga mot olika former av skador och som skapar valfrihet i hur de kan användas. Vi vet inte exakt hur produktmixen ser ut om 50 till 80 år, men vi vet att världen kommer att behöva mer förnybar råvara. Då är hög tillväxt, god skötsel och en bra mix av trädslag och kvaliteter en styrka.

– Skogsägaren behöver både tänka på produktion och biologisk mångfald – aktivt brukande kombinerat med naturhänsyn, skydd och andra åtgärder.

Ett missförstånd är att vi skulle behöva välja mellan miljöhänsyn och virkesförsörjning. Det stämmer inte.

5. Finns det något vanligt missförstånd kring skogliga produkter?

– Ett återkommande missförstånd är att mycket av det som avverkas bara ”eldas upp”. I verkligheten går merparten av råvaran till förädlade produkter – som trävaror, papper, kartong, hygienprodukter, textilfiber eller avancerade specialmaterial. Energi från skogen handlar i huvudsak om att ta vara på restströmmar som annars skulle gå till spillo.

– Ett annat missförstånd är att vi skulle behöva välja mellan miljöhänsyn och virkesförsörjning. Det stämmer inte. Båda värdena behövs och måste kombineras. Svenskt skogsbruk utvecklas hela tiden utifrån båda målen. Det betyder inte att allt är perfekt – tvärtom, vi har mer att göra – men det är viktigt att se helheten: Ett aktivt och hållbart skogsbruk, där råvaran ersätter fossila material, är en del av lösningen på våra stora samhällsutmaningar.