Industrins vägval 1: Fredrik Reuter

Vad ska det bli av plantorna du satte i fjol? Hur ser rotnettot ut när de avverkas? Blir de värdefulla exportprodukter? Kommer det att vara lönt att röja och gallra? Förutsättningarna för ett lönsamt svenskt skogsbruk påverkas i hög grad av att det finns en konkurrenskraftig svensk skogsindustri. I sin tur styrs industrins villkor av många faktorer och just nu händer det mycket, hemma och i världen. Det går inte att se in i framtiden, men i viss mån påverka den genom vägval i dag. Så vad gör skogsindustrin för att möta en ny morgondag? Vad borde den göra?

Först ut av fyra initierade tyckare som SKOGEN har pratat med är Fredrik Reuter, oberoende skribent på skogssajten Skogsforum som han har grundat och är delägare i. Ingenjör och f d skördarförare.

1. Det höjs röster för att svensk kvalitetsråvara bör användas till långlivade produkter, som husbyggande. Behöver industrin förädla mer eller ställa om på annat sätt?

– Ja, och jag tror det krävs mer än att bara ”förädla lite”. Sverige förfogar över en liten del av världens virkesresurs, och vår skog växer långsamt. Vi kommer aldrig att vinna en långsiktig volymtävling mot plantager i syd. Den logiska vägen är i stället att få ut mer värde per kubikmeter: Bättre sortering så att rätt stock hamnar i rätt produkt, större fokus på byggande och andra långlivade tillämpningar där kvaliteten faktiskt syns i priset, och mindre av att hålla volymen rullande för volymens skull.

– Och oavsett vad man tycker om det tror jag vi rör oss mot ett samhälle som vill minimera förbränning i alla led – ungefär som bilbranschen redan gjort med elektrifieringen. Det talar för att trä i första hand ska användas som material, och stanna i omlopp så länge som möjligt. Förbränning blir det allra sista steget, när inget annat återstår.

2. Kommer det att vara lönsamt att producera massa av svensk skog i framtiden?

– För ett par år sedan hade jag svarat ja, men i dag ser jag bilden som både mer komplex och mer oroande för svensk massa. Kina har på kort tid byggt ut såväl inhemsk råvarubas som egen massakapacitet, och har samtidigt visat en beredskap att prisdumpa globalt när det tjänar deras intressen. Det är inte en konkurrenssituation man löser med marginella effektiviseringar på hemmaplan.

– Den verkligt avgörande förändringen är dock en annan. Producenter i Kina och Brasilien har tagit fram eukalyptusmassor som i allt fler tillämpningar kan matcha den nordiska NBSK-massans (se fotnot nedan) traditionella styrkeövertag. Med odlingscykler på omkring sex-åtta år och en strukturellt lägre kostnadsbas utgör det ett hot som är svårt att relativisera.

– Kvar blir då frågan om vad som egentligen är unikt för nordisk långfibermassa. Svaret landar snabbt i extremt tunna, krävande specialpapper – nischer där fiberlängd och renhet fortfarande är oersättliga.

– Problemet är att de anständiga volymerna i dessa högvärdessegment är begränsade, medan den stora, stabila globala efterfrågan tenderar att ligga i produktkategorier som få massaproducenter vill bygga sin framtid kring. Religiösa papper är en liten marknad; cigarettpapper är det inte – men det är knappast den livlina man skyltar med.

Mer av allt som höjer värdet per kubikmeter och stärker Sverige som skogsland, speciellt när bulkmarknaderna hårdnar.

3. Vilka produkter från den svenska skogen skulle du vilja se mer respektive mindre av?

– Mer av allt som höjer värdet per kubikmeter och stärker Sverige som skogsland, speciellt när bulkmarknaderna hårdnar. Jag tror särskilt på byggspåret. Vi är redan duktiga på sågade trävaror, men nästa steg är att bli bättre helhetsleverantörer: Mer byggsystem och komponenter, mer skivmaterial igen, och mer träbaserad isolering som kan ersätta klimattung sten- och glasull. Blir vi riktigt bra på hela paketet – stomme, skivor, isolering och system – får trä ett betydligt starkare vapen i kampen mot betong och stål.

– Mindre av råa volymflöden där vi i praktiken säljer billig råvara och hoppas att marknaden är snäll. Och mindre av att elda upp bra fiber i förtid. Om råvaran kan bli material som står i femtio-hundra år är det oförsvarbart att göra värme av den direkt bara för att ”bli av med den”. Här ligger tyvärr sulfatmassaprocessen lite otidsenligt, eftersom den per definition eldar upp minst hälften av massaveden.

4. Hur ska dagens skogsägare planera för morgondagens råvarubehov?

– Jag tror man ska börja i det kanske lite tråkiga men väsentliga: För de flesta skogsägare är sågtimmer kung. Det har varit så länge och det är svårt att se att det förändras, så planera skogen för att maximera andelen framtida sågtimmer – kvalitet, dimension och stabilitet, inte bara volym.

– Samtidigt behöver man planera för mer risk: Torka, storm, insekter och större marknadssvängningar. Där tror jag många underskattar värdet av blandning och av ”tuffa” individer. Förringa inte den självföryngring som dyker upp som bonus i ett planterat hygge. Tänk evolution: De plantorna har redan klarat ett stenhårt urval i frö- och etableringsfasen. De slår kanske inte en förädlad planta under idealförhållanden, men i en stökig verklighet med stress och klimatförändring kan de bidra med precis den robusthet som gör att beståndet håller ihop. Själv hade jag hellre byggt en mix som ger både timmer och överlevnad, än en monokultur som ser perfekt ut på pappret.

Sågat virke är skogens entrecôte. Hög kvalitet, hög betalningsvilja, lång livslängd.

5. Finns det något vanligt missförstånd kring skogliga produkter?

– Ett vanligt missförstånd är att sågtimmer och ”bräder” är något enkelt och lite B-betonat, medan allt som heter ”bio” eller ”high-tech” automatiskt är framtiden. Jag ser det tvärtom: Sågat virke är skogens entrecôte. Hög kvalitet, hög betalningsvilja, lång livslängd – och dessutom något som slutkunden faktiskt kan förstå och vara stolt över. Vi borde våga lyfta sågat mycket mer.

– Ett annat missförstånd är nidbilden att det inte går att göra skivor i Sverige. Den lever kvar som om vi fortfarande sitter fast i sjuttiotalets energichocker. Naturligtvis kan vi tillverka träskivor här – exempelvis OSB (se fotnot nedan) – om vi bestämmer oss för att bygga industri, logistik och affär kring det. Det är inte fysiken som stoppar oss. Det är vilja, investeringar och att någon vågar tro på marknaden.

FOTNOTER

NBSK står för northern bleached softwood kraft, vilket oftast översätts till blekt barrsulfatmassa.

OSB (oriented strand board) tillverkas genom limpressning av hyvlat träfiber. Styvare än spånskivor, billigare än plywood.