Tall, bok och björk kan öka i byggandet

Är det mer trähus som ska se till att skogsägaren får vettigt betalt för sitt timmer i framtiden? Kanske inte bara, men flera experter som SKOGEN har pratat med tror på ökat träbyggande.

Tidigare har Skogsindustriernas marknadsanalytiker Christian Nielsen, Deromes råvaruchef Andreas Johnsson och professor Erik Serrano på Lunds universitet berättat om sin syn på framtidens byggmarknad. I dag går turen till Thomas Bader, professor vid institutionen för byggteknik vid Linné­universitetet.

Han ser, som de andra, potential för ökat träbyggande och nämner kolinlagring och substitutionseffekten jämte estetik och nya material från skogen som pådrivande faktorer. Men konstaterar också att det även behövs breda samhällsinitiativ och tar Växjö som exempel.

– Här finns en stark träindustri och byggindustri och en intresserad offentlig aktör. Det är politiken och kommunen som har drivit frågan med en tydlig ambition. Även akademien och forskningen finns med. Förebilder och regionala samarbeten av det slaget finns inte över allt men ger effekt där de finns, säger han.

I Växjö har andelen träbyggande i kommunala projekt ökat till mer än femtio procent.

Byggbranschen är ganska konservativ, då byggnaders långa livslängd och stora investeringar innebär stora risker.

Thomas Bader är expert på träkonstruktioner, hur man förbinder träelement och hur byggnaden påverkas av till exempel vind, snö och personers rörelser. Särskilt viktigt är det förstås i högre trähus. Han säger att det redan finns mycket bra förutsättningar med material som har hög prestanda.

– Limträ har till exempel funnits i mer än hundra år.

Men trots goda förutsättningar och trettio års erfarenheter av höga trähus har träbyggandet inte ökat så snabbt som förespråkarna kanske hade önskat, funderar han.

– Byggbranschen är ganska konservativ, då byggnaders långa livslängd och stora investeringar innebär stora risker. Då finns naturligtvis en viss försiktighet inför nya byggsystem och nya typer av uppdrag.

I dag är det till övervägande del gran i byggbranschens produkter, men i takt med att skogarna förändras kommer nya trädslag. Thomas Bader tror på tall, björk och bok i olika kombinationer med gran för att använda materialet på bästa sätt i till exempel limträbalkar eller KL-trä (korslimmat). Framtidens råvaror och sortiment kommer att förändras och ger högre förädlingsvärde än bara barrmassaved, tror han.

– Det ställs andra krav när man limmar olika träslag, men tekniken även med biobaserade lim utvecklas. Det finns också kombinationer, exempelvis där ett träslag läggs som synligt ytskikt men inte är lastbärande.

Det finns potential att använda traditionella metoder med trä­förband och trädymlingar. Det ger mindre klimatpåverkan och bättre materialutnyttjande.

Vid Linnéuniversitet pågår forskning om livscykler, kolinbindning och återbruk för att undersöka klimatpåverkan. Diskussionen om skogsbruksmetodernas klimatpåverkan finns också med i bilden.

– Det är också en intressant fråga hur framtidens sågverk ser ut. Bara hälften av stocken blir sågade trävaror i dag, där kan man göra mer. Till exempel faner ger högre utbyte. Kan man kombinera olika metoder och produkter och ta vara på mer av stocken?

Andra forskningsfrågor som Thomas Bader pekar på är kvalitetsbedömning av trämaterial, återbruk samt olika kombinationsmaterial, deras varaktighet och användningsområden. Han tror att återanvändning av trämaterial kan öka. Det kan öka värdet på råvaran när det kanske inte längre är möjligt att ta ut lika mycket som tidigare ur skogen.

Träbyggande inbegriper också samman­fogning av ett levande och rörligt material.

– Det finns potential att använda traditionella metoder med trä­förband och trädymlingar. Det ger mindre klimatpåverkan och bättre materialutnyttjande, säger Thomas Bader.

FOTNOT Dymling eller dymmel är träplugg som sammanfogar träelement, använt i tusentals års träbyggande och än i dag.