I byggindustrins spåkula: Björk, återbruk, förädling – och kamp om råvaran

I SKOGENs tema om skogsinustrins vägval och framtid har flera röster nämnt utvecklingen av mer specialiserade byggkomponenter i trä som ett möjligt sätt att höja värdet på den svenska skogsråvaran och stärka vår industris globala konkurrenskraft.

Tidigare har Skogsindustriernas marknadsanalytiker Christian Nielsen berättat om sin syn på framtidens marknad för träbyggande och i dag hälsar vi på hos Derome som satsar på såväl tillverkning av byggkomponenter som att i egen regi bygga hela bostadskvarter med hög träandel.

I morgon: Professor Erik Serrano om mer specialisering och ökad användning av löv.

Andreas Johnsson är råvaruchef på Derome skog som ska försörja moderkoncernens fyra sågverk i Västsverige med timmer.

– I år tror vi att vi förbrukar 1,3 till 1,4 miljoner kubik. Ungefär hälften köper vi av enskilda skogsägare, ungefär hälften från andra håll. Dels de stora som Sydved och Södra, dels större skogsägare som stiften eller förvaltningsföretag. Ungefär fem-tio procent är import, det mesta från Norge, berättar han.

Handeln med de stora bolagen bygger på ett utbyte.

– Derome levererar massaved och sågverksflis och köper timmer tillbaka.

Tillsammans med en stab på fyrtio personer byter och säljer han för att ge sågverken vad de vill ha i rätt mängd, kvalitet och trädslag.

– Och i synnerhet de längder de behöver. Våra fyra sågverk sågar olika dimensioner. Anneberg utanför Kungsbacka sågar fura, här i Derome sågas gran från cirka 18 centimeter och grövre och i Maa utanför Ullared ungefär detsamma. Kinnaredssågen i Hylte sågar den klena granen från tolv till 24 centimeter.

Det mesta blir konstruktionsvirke av gran i hållfasthetsklass C24 (se ruta nedan). Furan går även den till konstruktionsvirke och tryckimpregnerat.

Sorteringen av dimensionerna sker redan i skogen efter vilka produkter som ska sågas och effektiviteten i produktionen. Att ställa om sågen tar dyrbar tid, timret ska snabbt gå igenom.

– Det är vad marknaden vill ha och det utgör de stora volymerna, säger Andreas Johnsson.

Han har också Deromes bygghandel att tänka på. Femtio egna bygghandelsbutiker som ska kunna ge full service med olika sortiment jämte Deromes egen hustillverkning ska få sin del av det som sågas.

– Vi producerar mycket klädsel till husen och där är råvarukraven en utmaning. Det måste vara tillräckligt bra för fasader, och då gäller koll på årsringar och kvistdiameter. Konstruktionsvirket ställer å sin sida krav på hållfasthet. 

Ungefär så ser det ut i dag – men framtiden? Deromekoncernen tror på ett ökat träbyggande och planerar och investerar för det. Hela bostadskvarter med hög träandel byggs redan i dag i egen regi. Det senaste innovationsprojektet är att till och med grunden konstrueras i trä.

Men om klimatavtrycken ska ner, måste man försöka nya saker. Andreas Johnsson påpekar att konsumenter tenderar att välja med plånboken – det måste vara även ekonomiskt hållbart att bygga klimathållbart.

Det stora hindret för ett ökat framtida träbyggande är dock enligt Andreas Johnsson något annat:

– Tillgången på råvara – det kan bli svårt att samsas om den.

Derome har valt att inte satsa på fabriker för KL-trä eller limträ, utan köper från andra producenter när sådant behövs i byggnationerna. Alla kan inte vara på alla marknader och just nu har den kapaciteten byggts ut snabbare än efterfrågan har ökat, säger han. I stället planerar Derome att bygga ett nytt hyvleri för att utnyttja sin såglinje fullt ut.

I sågen rullar stockarna in i det fascinerande maskineriet. Stocken mäts och fotas för att utbytet av varje individuell stock ska bli så stort som möjligt. Även stockar med fel sågas, felet kapas bort och återstående material fingerskarvas. Vips har man ett ökat utbyte.

Cellulosaflis, sågspån och kutterspån är restprodukterna. Flisen går bland annat till uppvärmningen av Deromes torkar.

I Deromes takstolsfabrik står just i dag kapare Sebastian Lindskog och spikar ihop efter noggranna och individuella ritningar. Ett plockepinn läggs upp på olika bord som är utställda på golvet med uträknade positioner. Sedan fogas de olika elementen samman med spikplåtar och den flygande hammaren, takstolspressen, som hänger från taket.

Vinklarna är exakta, spikplåtarna markeras med laser och har sina förutbestämda positioner. Det är C24- eller C30-virke som går åt, ett sätt att vidareförädla Deromes egen produktion från sågen strax intill.

I en närliggande hall byggs småhus i färdiga sektioner som plastas in och transporteras torra till byggplatsen. Kanske återkommer skogsägarens träd som hus på den egna tomten. Derome strävar efter att ha hela kedjan.

Vad ska en prismedveten skogsägare göra för att tjäna pengar i framtiden? Som råvaruchef vill Andreas Johnsson förstås inte betala för mycket, men han är också skogsägare och intresserad av en fungerande affär.

– Det är viktigt att skogsägarna tjänar pengar, för annars tappar de intresset för sin skog och att sköta den. Nu har massavedspriserna varit goda och då ser vi att skogen har skötts och gallrats med plusresultat. Man har kanske till och med fått pengar över och röjt där det skulle ha röjts för många år sedan. Så att sköta sin skog, plantera, gallra och avverka för att tjäna pengar är mitt tråkiga svar. Den stora volymen är gran, tall och björk.

– Men med en ökad mängd sågbar björk kommer vi att hitta produkter för det någonstans, säger han men låter det hänga i luften om det skulle bli till exempel interiör eller möbler.

Ståndortsanpassning med tall på tallmarker och gran där det passar är en bra framtidsstrategi, enligt Andreas Johnsson. För Deromes del spelar det ingen större roll om man sågar tall eller gran, det är marknaden som ska mätta kundens behov.

Björk har andra egenskaper än gran och tall, och Andreas Johnsson tror inte att björken kommer att ersätta tall och gran i konstruktioner.

I de västsvenska skogarna i dag är det nästan mer löv än tall i de kommande avverkningsmogna bestånden. Derome köper allting, påpekar Andreas Johnsson. Det man inte förbrukar i den egna produktionen säljs eller byts. Förädlade plantor och skötsel är därför standardreceptet för att skogen ska leverera bra kvalitet som duger till konstruktionsvirke.

– Du får inte ha för glesa förband, då blir det förvuxet och klarar inte konstruktionsklassen. Och du måste plocka bort träd med sprötkvistar och sådant som inte duger.

Andreas Johnsson låter alltså inte ana några stora omvälvningar vad gäller Deromes framtida behov. Ett stort framtida träbyggande ligger i hela affärsmodellen

– Kanske måste marknaden i något fall uppfostras att tänka nytt.