Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Är det mer trähus som ska se till att skogsägaren får vettigt betalt för sitt timmer i framtiden? Kanske inte bara, men flera experter som SKOGEN har pratat med tror på ökat träbyggande.
Tidigare har Skogsindustriernas marknadsanalytiker Christian Nielsen berättat om sin syn på framtidens byggmarknad och i går hälsade vi på hos Derome som gör både komponenter och hela bostadskvarter i trä. I dag går ordet till Erik Serrano som är professor i byggnadsmekanik och särskilt träbyggnadsteknik vid Lunds tekniska högskola.
Han säger att vanans makt är stor, även i byggsektorn. Precis som i skogen tar det lång tid att etablera något nytt, men han tror på möjligheten att öka andelen träbyggnationer och ser ett ökat intresse.
Hur stor ökningen kan bli är svårare att säga. De tekniska kraven på råvaran ser han inte som något problem.
– Vi har bra koll på vilka egenskaper som behövs och dessa kan vi plocka ut från skogen.
Ett krux kan det vara att våra metoder för att sortera virke är grovhuggna, säger han med en liten vits.
Vi skulle kunna skruva upp de tekniska och mekaniska kraven och ändå få rimliga utbyten av varje stock.
Sågverkens utbyte av varje stock är högt, och nästan allt går att använda till hållfasthetsklass C24. Det är den kvalitet och styrka som används till konstruktioner med högre belastning, som takstolar, väggar och bjälklag. Det innebär också att ”allt” blir just sådan bulkvara.
– Det skulle absolut gå att sortera ut mer sofistikerat och differentierat för högre kvaliteter. Men jag vet inte om marknaden är mogen för det. Vi skulle kunna skruva upp de tekniska och mekaniska kraven och ändå få rimliga utbyten av varje stock, säger Erik Serrano.
Frågan är alltså om skogsägaren skulle få bättre betalt för detta, och just nu är det inte så i de stora flödena.
Råvaran i sig och de tekniska kraven på den är alltså inte någon stor framtidsfråga, men däremot konkurrensen om den, tror Erik Serrano.
– Folk frågar om vi kan använda biomassan till allt och det tror jag inte, för vi måste göra avvägningar och ställa saker emot varandra, säger han.
Sverige ligger efter inom den mer högförädlande delen av produktionen till byggindustrin, jämfört med exempelvis Österrike.
Han lyfter fram två faktorer som han anser är värda att särskilt fundera över inför framtiden: Vidareförädling och trädslagen.
– Sverige ligger efter inom den mer högförädlande delen av produktionen till byggindustrin, jämfört med exempelvis Österrike. Utan att peka ut någon särskild produkt med eller utan lim tror jag det är viktigt att fortsätta utvecklingen av specialisering och kunna skräddarsy komponenter till olika byggprojekt.
Vi har hittills levt mycket på att sälja kubikmeter till Storbritannien, säger Erik Serrano.
Liksom Christian Nielsen på Skogsindustrierna utesluter han inte att en långsamt ökande andel björk i våra skogar kan få betydelse.
– Lövträ som konstruktionsvirke har knappast varit lönsamt för det är inga volymer, det är spritt i skogen och sågverken är specialiserade på barr. Men där finns kanske en möjlighet framöver, och det är en utveckling som diskuteras i forskningsvärlden.