Så funkar det: Sälj tillväxt på  kredit

Tomas Lundmark har efter en lång bana inom skogsforskningen gett sig in på den spirande marknaden för kolkrediter. Som professor (numera emeritus) i skötsel vid SLU tilldelades han för några år sedan Greve Carl Bernadottes skogspris, men sedan dess har han varit med och dragit igång Carbon Capture Company där han nu är vd. Företagets verksamhet är att certifiera skogsinnehav som underlag för kolkrediter.

Nyttan med sådana krediter är enligt honom framför allt att de kan sätta ett ekonomiskt värde på kolinlagringen, det vill säga på skog som inte avverkas, som lämnas som kolsänka.

– Så länge kolsänkan inte har något värde kommer den inte heller att beaktas av skogsägarna. Är det viktigt att kolinlagringen säkerställs och höjs i skogen får staten hjälpa till med att skapa incitament så att skogsägarna får betalt för att lagra in mer koldioxid, säger Tomas Lundmark.

Tänk att du med hjälp av skogsbruksplanen planerarar en tillväxtökning i ditt totala skogsinnehav. Över tio år ska det genomsnittliga virkesförrådet öka genom olika åtgärder.

Du fortsätter att ta ut timmer eller massaved, men anpassar avverkningen så att medelvirkesförrådet på innehavet ökar.

– På en del av innehavet modifieras gallring eller gödslas, på en annan förlängs omloppstid eller sker ett byte från trakthyggesbruk till hyggesfritt. Du fortsätter att ta ut timmer eller massaved, men anpassar avverkningen så att medelvirkesförrådet på innehavet ökar, säger Tomas Lundmark.

Då skapas samtidigt en kolsänka. Men en skogsägare som strategiskt bygger upp sitt virkesförråd förlorar kassaflöde under en tid och det är där krediterna kan skapa en ekonomisk motivation. Under en avtalad projekttid får skogsägare betalt för de extra ton koldioxid som virkesförrådsökningen motsvarar.

Den roll som hans företag Carbon Capture Company har är alltså att certifiera de skogsinnehav som ska ligga till grund för kolkrediter. Genom återkommande kontroller garanterar företaget att ett visst antal ton koldioxid har bundits och skogsägaren får papper på kolkrediterna som de kan sälja själva eller via mäklare.

Värdet av krediten om den säljs tycks kunna variera mellan 100 och 600 kronor.

Carbon Capture Company har utvecklat en egen standard för certifiering och Tomas Lundmark säger att Sveriges tillgång till skogliga data av ”extremt hög kvalitet” ger goda möjligheter till bra mätningar.

– Vi har skogsbruksplaner, riksskogstaxering, laserskanning med mera. Vi kan på ett helt annat sätt än andra beräkna vad som behöver göras för att öka kolinlagringen och verifiera att den faktiskt sker.

Därför kan företaget Carbon Capture Company enligt Tomas Lundmark hålla ett konkurrenskraftigt pris på certifieringen.

– Värdet av krediten om den säljs tycks kunna variera mellan 100 och 600 kronor. En virkesförrådsökning på en kubikmeter motsvarar drygt en kolkredit. Kan det bli en bra affär? Ja, det får var och en fundera på, säger han.

I första hand passar krediterna skogsägare som vill höja tillväxten genom olika åtgärder, understryker han.

– Det är viktigt för oss att inte certifiera och ställa ut kolkrediter enbart för kolkreditens skull. Vi vill se det som ett sätt för skogsägaren att finansiera virkesförrådsökning som en tillväxthöjande åtgärd.

Inom EU-politiken har man börjat inse att skogen är ett odlingssystem och att kolinlagringen inte är naturgiven.

Förutom att ge skogsägare ett ekonomiskt incitament att aktivt bidra till klimatmålen tror han att kolkrediter också kan öka EU-politikernas förståelse för våra svenska skogars klimatnytta och hur den kan mätas.

– Inom EU-politiken har man börjat inse att skogen är ett odlingssystem och att kolinlagringen inte är naturgiven. Den styrs av tillväxt och avverkning som beror på en rad faktorer, säger han.

Till exempel påverkas tillväxten av tidigare generationers investeringar, väder och skadegörare, förklarar han, och avverkningar styrs i stor utsträckning av efterfrågan och priser på råvaran.

– Vi tycker det är viktigt att det framgår att värdet av kolinlagring i skogen tillhör markägarna och att det inte är en naturgiven gratistjänst, säger Tomas Lundmark.

Men han ser också en möjlighet för Sverige att nå sina egna och EU:s klimatmål.

– Den naturbaserade kolinlagringen som då behövs finns nästan bara i skogen.

LÄS OCKSÅ Forskaren: Det finns flera osäkerheter samt ”Naturvården behöver biokrediter”