Forskaren: Det finns flera osäkerheter

Mattias Lundblad är forskare vid SLU och klimatanalytiker vid Naturvårdsverket och han ser vissa komplikationer med den framväxande handeln. I hans jobb ingår bland annat att ta fram underlag för Sveriges rapportering till EU av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändningssektorn.

Det finns enligt honom vissa risker med kolkrediterna.

– Det finns en hel del frågor kring detta. Om åtgärden är att vänta med avverkning, hur vet man att skogsägaren inte tänkt vänta ändå?

Ett annat problem är det som brukar kallas läckage, det vill säga att en markägares uppskjutna avverkning leder till att det avverkas någon annanstans.

– Avverkningar styrs av efterfrågan. Även om en skogsägares hela innehav certifieras för att få ett större virkesförråd handlar det fortfarande bara om den egna skogen. Virkesköparna kan ju vända sig till någon annan, säger Mattias Lundblad.

Det är ett exempel på så kallad additionalitet, det vill säga koldioxidinlagring som annars inte skulle blivit av under den perioden.

Att kvantifiera och verifiera klimatnyttan är helt enkelt väldigt svårt, konstaterar han. Men samtidigt ser han fördelar med den spirande kolkreditmarknaden. Företagen som handlar med krediter är kreativa, och väcker intresse för klimatågärder. Det finns lovvärda exempel, tycker Mattias Lundblad.

– Jag tänker på ett företag där man gödslar i produktionsskogar som annars inte skulle gödslas. Den åtgärden skulle markägaren sannolikt inte gjort av ekonomiska skäl, vinningen av att gödsla en mindre yta är inte stor.

Med gödslingen får man upp tillväxten i kanske tio år, enligt Mattias Lundblad.

– Det är ett exempel på så kallad additionalitet, det vill säga koldioxidinlagring som annars inte skulle blivit av under den perioden.

Generellt är han däremot lite tveksam till den stora roll som skogen har fått i diskussionen om att minska utsläppen av växthusgaser, inte minst för att tillväxten har bromsat in de senaste åren.

– Det såg länge bra ut för skogen och dess ökade tillväxt, men så minskade den på grund av ändrade naturgivna förutsättningar som påverkar tillväxten. Torkan 2018 är ett sådant exempel. Det gör det svårt att förutsäga kolinbindningen. Och så kan skog både brinna och blåsa ned. Det skapar också osäkerhet.

Mattias Lundblad vill även uppmärksamma skogsägare på att kolkrediter inte kan användas i EU:s utsläppshandel. Det har sannolikt viss påverkan på hur attraktiva de kan bli på marknaden.

– Att visa i årsredovisningen att man har investerat i kolkrediter kan naturligtvis vara ett sätt för företag att visa god vilja, att man tar ansvar för klimatet, men de kan inte användas i handeln med utsläppsrätter.

En sak som kolkrediterna faktiskt gör, enligt Mattias Lundblad, är att synliggöra den svenska skogens klimatnytta när effekterna redovisas för de projekt som genomförs.

– Vi får också med effekterna av åtgärderna i våra beräkningar när vi rapporterar kolbindning till EU, även om de inte syns explicit eftersom våra siffror är nationella totaler, säger han.

Sedan är det bra att göra det som de flesta faktiskt gör: Att sköta skogen på bästa sätt utifrån förutsättningarna för varje bestånd och att utföra åtgärder som röjning och gallring på bästa sätt.

När han får frågan om tips till skogsägare som vill öka kolbindning utan att nödvändigtvis sikta på kolkrediter nämner Mattias Lundblad två saker.

– Återvätning av dränerad torvmark efter en avverkning kan göra stor nytta för att minska utsläppen. Då tappar man viss produktionsskog, men det är oftast möjligt att bedriva skogsbruk samtidigt.

– Sedan är det bra att göra det som de flesta faktiskt gör: Att sköta skogen på bästa sätt utifrån förutsättningarna för varje bestånd och att utföra åtgärder som röjning och gallring på bästa sätt, säger Mattias Lundblad.

LÄS OCKSÅ Så funkar det: Sälj tillväxt på kredit samt ”Naturvård ­behöver ­biokrediter”