Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
När kloner eller klonblandningar av gran först planerades för användning inom skogsbruket på 1980-talet befarade många att vi skulle få monotona bestånd av genetiska trädkopior.
Så blev det inte, visar en ny studie av trettioåriga fältförsök. Diameterfördelningen var ungefär lika varierad hos kloner och klonblandningar som hos fröplantor. Inga skillnader i skador gick heller att se.
– Det här visade vad vi egentligen redan visste. Tillväxt, som diameter, har låg arvbarhet. Enbart genetik styr ungefär tio-tjugo procent av tillväxten, säger Mats Berlin, forskare på Skogforsk.
Betydligt större inverkan har miljön, som mark- och väderförhållanden. Det är med andra ord viktigt att ståndortsanpassa och sköta sin skog.
Det finns däremot andra egenskaper där genetiken spelar större roll. När det gäller skottskjutning är till exempel siffrorna omvända, den styrs till upp till 90 procent av genetik, berättar Mats Berlin.
– Men sanningen är att när man planterar kloner anstränger man sig för att se till att det blir stor genetisk variation, det vill säga att de kommer från många olika moderträd. Om man väljer smart kan det skapa större genetisk variation på en given lokalitet än vad den naturliga föryngringen gör, säger han.
Men av de förberedelser som gjordes för klonskogsbruk på 1980-talet återstår inte mycket. Endast en försvinnande liten andel kloner planterades innan programmen lades ner, enligt Mats Berlin.
– Det är en omständlig och dyr metod med sticklingar som ska ner i jorden och göra moderplantor, säger han.
Men, tillägger han, på senare tid har kloner åter kommit i ropet genom somatisk embryogenes. Då skapas kopior i laboratorium, ofta genom att celler tas från fröembryon (se SKOGEN 3/2021).
LÄS OCKSÅ Förädlingen går in i fjärde fasen