Mångskogsbruk - Öring, räv och klave på schemat

Elever med stövare
Utbildningen på Gammelkroppa Skogsskola syftar till att sätta fler än stövarna på spåret till full sysselsättning i glesbygden. Gammelkroppa bjuder in till allt från jakt till skogsturism.

Alltid på hugget! Det gäller både Gammelkroppa Skogsskola och öringen i Kärringsjön. Monstergäddorna på 13 kilo togs med angel och räven föll för ett välriktat skott. Dataklavar och GPS-puckar används flitigt i de värmländska skogarna.

Mångskogsbruket ska sätta fart på glesbygden. Skogsägarna har chansen att satsa på intensivutbildning med fiske, senaste nytt på skogsfronten och jakt på schemat.
Strömstaren svirrar förbi iskanten vid den halvfrusna bäcken. Nattens köldrekord var minus 30 grader, denna februaridag. Några tappra elever pimplar öring, några riktigt   feta fina fiskar sprattlar i snön. Kärringsjön liknar närmast en stor fisksump som producerar gädda, abborre och ädelfisk i en imponerande mängd. Och det sker ett ständigt tillflöde från den intilliggande fiskodlingen. Det här är ett gott exempel på hur en investering    i put-and-take kan ge skogsägaren en god    extrainkomst i väntan på att fälla storfuran.
– Gammelkroppa Skogsskola ska dra igång ”Intensivkurs i skogsbruk och mångbruk”. Den riktar sig till skogsägare och andra skogsintresserade som vill utveckla sin skogliga verksamhet, säger projektledare och läraren Ronny Sjöqvist. I utbildningen får deltagarna tips om angränsande verksamheter som gör att skogsbrukandet kan bli ekonomiskt bärkraftigt i glesbygd.

Ronny Sjöqvist
Projektledare Ronny Sjöqvist är även lärare på Gammelkroppa Skogsskola och är beredd att ta hand om deltagarna i intensivkursen som leder fram till ett lönsamt mångskogsbruk.

Utbildningen blir 12 veckor lärarledd utbildning under 10 månader. Dessutom tillkommer ett projektarbete där eleven tar fram en affärsidé. Kursen kostar 9000 kronor och kommer att ha plats för 20 deltagare.
– Det finns flera grupper av skogsintresserade personer som vill utveckla sitt företagande. Till exempel nyblivna skogsägare eller lantbrukare som upphört med jordbruk och vill finna alternativa inkomster. Eller yrkesarbetande utanför skogen som förlorat sitt arbete. Det finns också många skogsägare som vill utveckla sin näringsverksamhet på den egna skogsfastigheten med till exempel turism och försäljning av olika tjänster. Genom att lära sig mer om skogsproduktion, planering, turism och andra möjligheter till inkomster ökar chansen för människor i glesbygd att kunna bo kvar.
– Många avskräcks från att söka till skogsteknikerutbildning av krångliga behörighetsregler och krav på flerårig utbildning innan högskolestudier. De drar sig för att ta studielån och studera i flera år när de samtidigt har bildat familj och köpt hus. Resultatet blir att driftiga personer saknar utbildning och att företagsidéer inte förverkligas på grund av för lite kunskap.

Det har saknats ett alternativ, en kort och effektiv utbildning till en rimlig kostnad för målgruppen. Fler människor som är intresserade av skog behöver kunna utbilda sig till en rimlig kostnad och utan speciella förkunskaper. I gengäld är de motiverade. Det måste ge positiva effekter för företagsverksamheten.
– Examensprovet blir att ta fram någon verksamhet som direkt kan generera pengar, säger Ronny Sjöqvist, som har som utbildningsmål att få fram en mängd lönsamma mångbruksgårdar runt om i landet.

Kursen har ett späckat schema och ska omfatta allt från administration, ekonomi och datorkunskap över alternativa odlingsformer och naturvård till entreprenörskap, ledarskap, jakt och fiske.
Gröna korten för gallring, föryngringsavverkning, skogsbruksplan och annan verksamhet ingår också i kursen.
SKOGEN vandrar vidare bland de gula brukskåkarna och stöter på en flakbil med en nyskjuten räv. Vinterns sista flingor fastnar    i pälsen och stövarna rycker i kopplen kring de löpande tikarna. Det här är upptakten till det nya skogliga begreppet mångskogsbruk. 40 procent av utbildningen siktar på turism, fiske, jakt, kräftor, andjakt och nya kreativa idéer som kan dra in pengar utöver de tra- ditionella skogsbruksinkomsterna. I övrigt ska kursen ge en stadga åt allt nytt på skogsfronten.
– Vi kommer att gå igenom allt om fält-datorer, höjdmätare, senaste nytt på GPS-området och dataklavar, säger Josefine Ahl-bäck, som är elev på skogsteknikerutbildning. Hon demonstrerar en GPS-puck som avslöjar exakt var hon befinner sig. 

Gammelkroppa är en modern utbildnings- och konferensanläggning som drivs av Stiftelsen Värmlands och Örebro läns Skogsskola. Totalt är 12 personer fast anställda varav tre är lärare. Därtill anlitas ett stort antal specialister, forskare och näringslivsrepresentanter som gästföreläsare.
Verksamheten består i huvudsak av tre delar: Skogsteknikerprogrammet som är Sveriges minsta högskola, fortbildning och konferenser.

Reportage: Lars Davner

Ur SKOGEN 4/2011

 

Kursens innehåll

Administration: svenska, muntlig och skriftlig presentation samt datorkunskap
Ekonomi: företagsekonomi, företagsjuridik, marknadsföring och virkesmarknad
Natur och kulturmiljö: naturvård, kulturvård, certifiering och skötselplaner för naturskyddsområden
Skogsproduktion: produktionspotential, skogsvård, gallringsformer, föryngringsavverkning och skogsskydd
Skogsuppskattning/skogsindelning: mätning av enskilda träd, mätning av bestånd, beståndsindelning, målklassning och grön skogsbruksplan
Drivning: logistik och vägar
Virkesförädling: sågverk, försäljning, specialsortiment och bioenergi
Entreprenörskap: företagsformer, affärsidé, marknadsföring, juridik och avtalsfrågor, försäkringar, lagar och krav samt arbetsgivareansvar och miljöfrågor
Ledarskap: Feed back, Gruppdynamik och Jaktledning
Mångbruk: turism, alternativa odlingsformer, kombinationsverksamheter, jakt , försäljning och arrende, fiske, ved, briketter och pelletstillverkning samt viltvårdsplanering

 

Bild för Annika Perslid
Annika Perslid
Webbansvarig