Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Om älgen ska äta sig mätt måste det bli på annat än ung tallskog. För att åter beskoga tallmarker med rätt bestånd väljer åtskilliga markägare i områden med högt betestryck att anlägga viltåkrar på gammal övergiven odlingsmark.
Målet är att i möjligaste mån skydda ungskogen genom att förändra fodertillgången och styra betningen, men att anlägga en viltåker kan bli en bonus på fler än ett sätt. Under vissa förutsättningar kan EU-stöd lämnas till den som genom naturvårdsinsatsen öppnar gamla kulturmarker.
Genomtänkt och med rätt grödor i en välplanerad växtföljd kan viltåkern dessutom fungera året om. Kompletteras viltåkern med saltsten och finns även en källa i närheten blir den ett populärt tillhåll även vintertid.
För den som har en bit övergiven åkermark på sina ägor och samtidigt vill göra ett försök att skydda den unga tallskogen kan alltså en viltåker vara en god idé.
Men betestrycket närmast viltåkern riskerar också att öka, så det är inte bara att sätta plogen i första bästa markbit. Den ska därför absolut inte anläggas i närheten av känsliga skogsbestånd. Även närheten till vägar bör beaktas.
Prata också gärna med grannarna om viltåkern kommer i närheten av andras ägor.
| Gröda | Jordmån | Utsäde/Ha | Råd |
|---|---|---|---|
| Fodermärgkål | Lättlera/mellanlera upp till mellersta Norrland. | ca 4-5 kg | Så i juni- juli. Mognar på hösten. Köldhärdig och vintergrön. |
| Bovete | Lätta, varma jordar i hela landet. | ca 60 kg | Så i maj-juni. Mognar efter cirka 60 dagar. |
| Foderrova | De flesta. | ca 6 kg | Så maj från maj till mitten av juli. Lättodlad. Bra höst- och vinterbete. |
| Rödklöverblandning | De flesta. | ca 20 kg (blanda gärna m gräsarter som ängssvingel, rajgräs m m) | Vårsådd. Bör putsas för bibehållen produktionsförmåga. |
| Grönfoder | Svartjord och moränblandade mulljordar. | ca 80-100 kg havre + 120-140 kg ärt | Så i maj-juni. Kan efter betning plöjas ner som gröngödsling. |
| Foderraps | Jord med god vattenhållande förmåga. | ca 6 kg | Så i maj-juli. Mognar två-tre månader senare. |
SKOGEN 5/2018