Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
— Generationsväxlingarna är en orsak. Den unga generationen saknar ofta både tid och intresse, de bor kanske inte på fastigheten och äger den dessutom ofta ihop med flera andra.
Det är inte bara igenväxande rågångar som är problemet. Även gränsmarkeringarna försvinner, en följd av maskinavverkningar, markberedning och vägbrytning.
— Det är till exempel vanligt att man lägger körvägar i rågången – då försvinner också markeringarna. Många tänker inte på att rågångsrösena är skyddade i lag. Straffet är strängt för den som förstör ett röse: som mest fängelse i fyra år, påminner Vernersson.
Kostar vänskap och pengar
”En tickande bomb”, kallar han alltså den allt mer gränslösa skogen. Kollegan Jörgen Nykäinen instämmer.
— Konsekvenserna är många och dyrbara: ovänskap mellan rågrannar beror många gånger på gränstvister. En fastighetsbestämning kan ofta bli dyr. På mindre fastigheter kan kostnaderna för förrättningen överstiga markvärdet.
Dåligt underhållna rågångar kan dessutom fördröja och fördyra en avverkning. Att avverka över på grannens skifte kan skapa konflikter och skadeståndskrav. Inte minst jakten kräver tydliga gränser.
— Vi har märkt att det blir allt fler som ringer och är oroliga över sina rågångar. Men när vi blir inkopplade är det tyvärr oftast för sent, suckar Håkan Vernersson.
Lantmäteriet kan hjälpa till att fastställa en gräns på två sätt: i en gränsutvisning visar man var gränsen går med hjälp av kartor och gränsmärken. Den är inte rättsligt bindande. En fastighetsbestämning är betydligt noggrannare och blir rättsligt bindande.
Satelliter visar gräns
Kommer koordinater och GPS-system att i framtiden ersätta rågångsrösena i skogen?
— Det är en möjlighet den dagen kartorna är försedda med väl bestämda rågångspunkter, tror Vernersson och berättar att man redan i dag tar ut nya rågångar med GPS, med en noggrannhet av 40 cm. Osäkerheten kompenseras av rågångens bredd.
— Men vi märker att markägarna inte vill ha en gräns som består av koordinater. Det enklaste och billigaste är att se till att rågångarna inte växer igen eller att markeringarna skadas.
Text: Carina S:son-Wigren