Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Det lokala energibolaget Jämtkraft söker aktivt efter avverkade arealer för stubbskörd. Främst behövs områden med bra logistikmöjligheter. Det är en fördel om man kan skota fram stubbar direkt till väg där man enkelt kan grovkrossa och sen transportera.
Stig-Arne Jönsson är tillförordnad chef för biobränsleförsörjningen hos Jämtkraft som producerar både el- och fjärrvärme från bioenergi vid egna anläggningar.
–För oss är granstubbar det primära. Vi skördar inga stubbar från löv. Orsaken är att sådana är svåra att få så rena från jord och annat som vi vill ha dem. Dessutom är de inte lagringsbara i samma utsträckning som stubbar från barrträd. Vi tar inte heller alla stubbar vi ser. Sådana som har en diameter som understiger 20 cm i skäret är inte ekonomiskt motiverade att bryta. Av miljöskäl lämnar vi också 30 till 35 procent av stubbarna kvar på den avverkade ytan, beskriver Stig-Arne Jönsson.
Men tekniken behöver utvecklas. Eftersom stubbskörd är så pass nytt så borde det finnas alla möjligheter att införa ny teknik som blir lönsam redan från början, menar Stig-Arne Jönsson.
–Jag har en känsla av det främst är lokala aktörer som är pådrivande. Än är stubbskörd inget stort sortiment för Jämtkrafts del. Men vi ser det som ett väldigt intressant komplement som utan tvekan har kapacitet att utvecklas.
Förutom tekniken finns det en annan begränsning. Ganska små områden har hittills avsatts för stubbskörd. Entreprenörerna lockas inte heller att investera i den maskinpark och kompetens som krävs.
Jämtkraft lägger stor vikt vid miljöhänsynen. Våta och fuktiga marker är helt undantagna. De marker som blir aktuella skall ha god bärighet, vara torra och friska, gärna bördiga.
–Fast även om marken verkar okej passar inte stubbrytning överallt. Det finns alltid en risk att markstabiliteten kan påverkas av stubbuttaget. Det är viktigt att inte försvåra för efterkommande maskinkörningar, som markberedning. Dessutom är det här en barmarksaktivitet och sådana innebär alltid risk för spår och andra oönskade körskador. Därför besöker vi objekten innan vår entreprenör kommer och påbörjar jobbet.
Den minsta brytningsvärda arealen för varje enskilt objekt bedömer Stig-Arne Jönsson till tio hektar. Är tillgången på stubbar dessutom god kan ett maximalt transportavstånd från brytningsplatsen till någon av Jämtkrafts anläggningar få vara som mest 80 kilometer.
–Men det är flera faktorer som har betydelse när vi bedömer vad som är brytningsvärt. Vi kan tacka nej till marker som ligger betydligt närmare, om andelen brytningsvärd stubb är för låg.
Än så länge är stubbskörd inte allmänt diskuterad när avverkning kommer på tal. Men enligt vad SKOGEN erfar är Stig-Arne Jönsson inte ensam när han framhåller att intresset från skogsägarna ökar. Dessutom finns andra fördelar.
–För många leverantörer är stubbrytning en fantastiskt bra markberedning. Andra ser det som en möjlighet att minska spridningsrisken för rotröta. Men sammantaget ser jag stubbskörd som verkligt intressant sortiment som, om det utvecklas rätt, kan bli ett viktigt komplement inom biobränslesektorn.
Text och foto: Per Ericsson
Ur SKOGEN 10/11