Välskött björk ger bra priser

9 november 2006 Han betalar bra för fanerbjörk. Men det är ont om den varan, menar Jonny Edvardsson på Bohmans Fanerfabrik. Kunskapen om hur man sköter björk dog bland skogsägarna i samma takt som björkarna själva dog under årtionden av flygbesprutning.

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Vi kommer till ett självsått björkbestånd på cirka ett halvt tunnland. Platsen är Sinnerbo, nära sjön Algunnen strax söder om Högsby i Småland. Skogen tillhör Bohmans. Snittåldern ligger mellan 20 och 25 år. Beståndet röjdes för 17 år sedan då björkarna kommit över älghöjden på cirka tre meter. Tätt fick de stå, max en halv meter från varandra. Andra gången röjde man fem år senare, 1991. Då skedde utglesningen med stor försiktighet. Tredje gången blev en gallring med bra brännved som resultat.
— Veden fick ortsborna ta hand om. Men jag fällde träden, vi ville inte släppa in ”vedhuggarna”. Det hade så lätt kunnat bli fel träd, säger Jonny Edvardsson.

I höst ska den fjärde åtgärden sättas in. Det blir en gallring. Då ska de ”felaktiga” björkarna bort. Träd med klykor, krokiga, vuxna rotskott, alla ska bort. Många har fått stå kvar ända till nu för att skugga stammarna. Skuggning och tätheten är viktigt. Men kronan ska inte heller hissas upp för högt. Flera, men försiktiga utglesningar. Dels som naturlig stamkvistning och dels för att minska angreppen av bastflugan.

Bastflugan är ett gissel för kvalitetsbjörken. Den lägger sina ägg i det näringsrika kambielagret, basten, strax under nävern. Flugans ägg gör det omöjligt att få fram fanér. Bastflugan kräver sol och värme. Det är orsaken till att kvalitén på björk i regel är bättre ju längre norr ut den växer. Men genom att undvika sol på stammarna går det att få fram fin björk även söderut.
— Det är ett exempel på en kunskap som försvunnit, menar Jonny Edvardsson på Bohmans Fanerfabrik. Och som du ser går det att hålla tillbaka bastflugan genom rätt gallring vid rätt tidpunkt. En dråplig iaktagelse jag gjort är att björk som blivit angripen av bastflugor ibland förväxlas med masurbjörk.

Många har blivit besvikna.
Men kan allt det här arbetet löna sig? Edvardsson börjar räkna för sig själv. På det halva tunnlandet bör det om 40 år finnas, fanerstockar, a-stockar, b-stockar och massaved för sådär 20 000—25 000 kronor brutto. För prima fanerstock betalar Bohmans 1000 kronor m3to ub (toppmätt under bark) och 800 kronor för en a-stock. Men glöm inte att kvar ska fröbjörkar lämnas. Några av superbjörkarna, med bäst gener.
— Den betalningen är inte dålig för en björkskog, väl i paritet med en slutavverkning på gran. Dessutom har en skogsägare njutit under hela sin levnad av ett vackert och ljust bestånd. Det tycker jag inte är dåligt, säger Jonny Edvardsson med stor kärlek till björken.

Om Bohmans
Grundat 1929 i Oskarshamn
Ägare Axel Bohman
Fanertillverkning
Produktion i Sverige och Tjeckien
Innehar cirka 600 ha skog
Anställda 300
Omsättning c:a 300 miljoner

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb