Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Vill du ha hög produktion, bättre kvalitet, god ekonomi och hög handlingsfrihet efter utförd gallring? Det kan du få med låggallring, 32 meter mellan stickvägarna och motormanuell mellanzonsfällning. Den slutsatsen drar i alla fall Folke Pettersson på Skogforsk efter ett försök på Kolfallet i Gästrikland.
Avverka i första hand klena träd, låggallra. Avståndet mellan stickvägarna blir långt vilket innebär att en stickvägsgående maskin inte når hela området mellan stickvägarna. För att inte lämna vissa partier orörda gallrar en huggare med motorsåg de delar som inte sköraren kommer åt.
De flesta i skogsbruket tillämpar istället så kallad kvalitetsgallring. Till skillnad från låggallringen innebär det att man tar ut träd i alla dimensioner. I första hand avverkas skadade träd, träd med kvalitetsfel eller träd som har stått glest och utvecklats till så kallade vargar.
Men kvalitetsgallringen är ineffektiv, olönsam och har många nackdelar enligt Folke Petterssons resonemang. Resultaten från Kolfallet talar ett tydligt språk.
– Lönsamheten är bättre vid låggallring än vid kvalitetsgallring. Kostnaden för andragallringar ökar. Det äter upp den vinst som den högre gallringskvoten — de grövre träden — gav i förstagallringen.
– Risken för snö- och vindskador minskar med lägre gallrings-kvoter och längre stickvägsavstånd. Samtidigt ökar handlingsfriheten. Behovet av en ny gallring kommer senare.
– Möjligheten att ta bort träd med dålig kvalitet är bättre vid låggallring. Bland de klena träden finns fler träd med låg kvalitet. Om man fördelar avverkningen i alla grovleksklasser missar man många fel.
– Kvalitetsgallringen innebär att man drar på sig en framtida skuld genom låg dimensionsutveckling, högre avverkningskostnader samt sämre framtida kvalitets- och volymtillväxt.
Att inte fler låggallrar är i första hand en kostnadsfråga. Det är dyrt att avverka klena stammar och få skogsägare är idag beredda att betala för en förstagallring.
Text: Erik Viklund