Vad gör man åt eländet?

29 oktober 2013 I december i fjol drabbades Stefan Lindskog utanför Rimbo i Uppland av storm och snöbrott. Resultat: 400 kubikmeter snöbrutna eller omkullvälta träd utspridda över fastighetens 160 hektar som till stor del består av skog i 40-årsåldern. Vad gör man med ett söndertrasat bestånd?

Vad gör man åt eländet?

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Ett av de drabbade bestånden hade halvstora granar med slank björk under.
– Björken röjdes för åtta år sedan, men för svagt. Som det ofta blir när man röjer själv och är för rädd om skogen, säger Stefan och sticker inte under stol med att röjningen är eftersatt.
– Granarna hade kunnat bli ett fint bestånd med björken som komplement, men nu är granen knäckt och många av de slanka björkarna böjda. De kommer knappast att resa sig igen.
Innan sommaren behövde Stefan bestämma sig för vad han ska göra med de drabbade bestånden. Hugga ner? Han bestämde sig för att rädda det som räddas kan.

En produktionsforskare hade troligen sagt åt Stefan att björkarna har för upphissad krona och växer för dåligt för att ta över som huvudbestånd. Kalkylen blir för dålig. Börja om och sätt gran.
Stefan bjöd in  Ladviks skogsbrukarklubb för att hitta lösningar.
Med på exkursionen var bland annat Magnus Martinsson från Skogsstyrelsen i Vallentuna. Han tror till skillnad från den traditionella forskningen på Stefans lösning att bygga vidare på björken och resten av granen. Och för en representant för Skogsstyrelsen hade han en ganska klar uppfattning om att odla ren granskog:
– Med tanke på ett ändrat klimat är nog monokulturer något man ska passa sig för i dag.
Magnus Martinsson påpekade också på att skadorna ofta blir mindre  i en välröjd skog. Då är det mer klena träd som knäcks, i stället för som här, de större granarna.

Varken skogskonsulenten, försäkringsexperten, rågrannen eller klubbkompisarna kunde ge ett entydigt svar på hur Stefan Lindskog ska göra med de söndertrasade bestånden. Svaret blev ungefär att i vissa bestånd passar det att gallra samtidigt som de skadade eller liggande träden tas ut. I andra bestånd är valet riktigt knivigt.
Med på exkursionen var också Johan Litsmark från Länsförsäkringar.
– Det handlar om att inte gallra för sent och att ta med stormrisken i skogsbruksplanen. Försäkringen kan faktiskt bli billigare om man vidtar vissa skadeförebyggande åtgärder, tipsade han och avslutade med att ge klartecken till Stefans skog.
– Här gäller försäkringen helt klart trots att skogen inte är perfekt skött. Pengarna är utbetalda. 

SKOGEN 11/2013

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb