Undvik björnfrossa

Textraderna i Björnen sover har fått en alldeles ny innebörd. Det gäller att ta det lugnt när det är dags att dra igång röjsågen. Skogsarbetarna bör ta det varligt men man kan aldrig lita på en björn, inte ens när den sover.
Här kommer den aktuella texten, som med fördel kan sjungas på samma melodi som Gubben Noak. Ett tips är att högt och ljudligt sjunga visan nästa gång det bär av till skogs. Om du dessutom förser sågen eller skogsmaskinen med lite bjällror ökar säkerheten ytterligare.

Björnen sover, björnen sover i sitt lugna bo.
Han är inte farlig, bara man är varlig.
Men man kan dock, men man kan dock,
honom aldrig tro.
 

Björn på jobbet?

Om det finns en aktiv åtel på området bör entreprenören diskutera med markägare om denna kan flyttas innan arbetet påbörjas. Är detta inte möjligt kan markägaren ansvara för att området genomsöks av en tränad spårhund på morgnarna, innan arbetet med exempelvis röjning påbörjas.
Om en aktiv åtel eller ett färskt kadaver påträffas under arbetet, gör en bedömning av om den besökts av björn nyligen. Titta framför allt efter spillning, men även andra spårtecken. Om det finns tecken som tyder på att åteln eller kadavret används av björn så bör markägaren kontaktas för en diskussion om hur situationen ska hanteras. Markera sådana platser på kartan och visa dina kollegor.

GS avdelning 12 Dalarna tar björnhotet på allvar och skriver på sin hemsida om hur skogsarbetare kan leva med björn.
• Om björnen har blivit varse människorna lämnar den nästan undantagslöst området, men arbetet bör kanske inte fortsätta på den ytan samma dag.
• Rör dig med vinden. Då känner björnen din lukt och hör dig. Prata och gör ljud. En skogstaxerare som rör sig tyst eller ett brusande vattendrag kan leda till en överraskning.
• Lär dig känna igen spårtecken. Färska spår, spillning, rivmärken på trädstammar och uppgrävda myrstackar kan vara tecken på att det finns björn i närheten. Korpar och lukt kan vara tecken på att ett kadaver finns i närheten. Björnar tycker mycket om kadaver.
• Var uppmärksam. Vad kan vara ett björnide? Björnar gräver ofta ut iden i stora, övervuxna myrstackar, men kan också göra så kallade korgiden eller gräva ut ett rävgryt och använda som ide.
• Försök att undvika att gå fram till ett ide under vår och höst. Om det finns ett aktivt ide på en yta som ska röjas bör arbete på våren utföras efter 1 juni för då har björnarna sannolikt lämnat idet. På hösten tycks de första ordentliga snöfallen spela stor roll för när björnarna går i ide. Om det inte går att ändra tiden för när ett arbete ska utföras, eller det är andra typer av arbete som ska utföras vår eller höst så bör man undvika att gå närmare idet än 200 meter.
• Gör mat och skräp oåtkomliga för björnar. Björnar har ett välutvecklat luktsinne och allt som luktar kan locka. Därför är det viktigt att städa undan matrester och sopor runt en rastkoja eller lägerplats i områden med mycket björn. 

Då är björnen farlig

Det finns två kända fall i Sverige där skogsarbetare har blivit angripna och skadade av björn. Ett inträffade på försommaren 1986 i Jämtland då en skogstaxerare råkade komma nära en björnhona med årsungar. Det andra inträffade tidigt på våren 2008 då en röjare plötsligt stod några meter från ett björnide där det låg en björnhona utan ungar.

GS avdelning 12 Dalarna listar farliga situationer som kan leda till oönskade björnkonfrontationer:
• Matad och tillvand björn. Ju fler gånger ett djur lyckas få tag på mat i människors närhet desto vanare blir det vid människor. Och en björn som förlorat respekten för människor kan utvecklas till en farlig björn. Matning av björn leder ofta till att björnen måste avlivas.
• Hona med årsungar. Om honan blir överraskad skickar hon upp ungarna i ett träd eller annan säker plats, samtidigt som hon försvarar dem mot någon som kommer för nära. Björnhonan har koll på ungarna och det är ytterst ovanligt att en människa råkar hamna mellan honan och ungarna.
• Björn vid kadaver. En björn som ligger på ett kadaver eller vid slaktrester kan välja att stanna eftersom den ogärna vill lämna maten till någon annan. I de allra flesta fall ger den sig i väg då en människa närmar sig – men inte alltid.
• Björn vid idet. Anledningen till att det har skett flera miss-öden vid iden beror inte på att björnen är särskilt retlig under en viss tid på året. Den har snarare valt att stanna kvar på en plats där den känner sig trygg istället för att gå undan. När människan kommit för nära har den inte haft annat val än rusa ut på personen som står vid idets öppning.
• Hundar. Närvaro av hundar kan leda till att björnen uppvisar hotande beteende, men detta är ganska sällsynt. Björnarnas uppmärksamhet och aggression riktas på hunden snarare än på människan.
• Skadad björn. Enligt samlade erfarenheter i Skandinavien finns det enbart en situation då björnen kan bli riktigt farlig och det är när den är påskjuten eller skadad på annat sätt. Detta är förstås särskilt viktigt att känna till för dem som överväger att skjuta på en björn eller som gör eftersök på skadade björnar.

Kroppsspråket

Björnar signalerar tydligt hur störda de känner sig i en situation genom att visa upp olika beteenden som uttrycks i en bestämd ordningsföljd.
• Björnen är nyfiken eller osäker. Står upp på bakbenen, står still med nosen lyft och vädrar för att samla in dofter, närmar sig med huvudet högt och upprättstående öron eller springer ifrån dig, men återvänder för att kontrollera vem du är.
• Björnen försöker få mer information om dig och kan behöva använda flera sinnen för att få en bra överblick över en situation den känner sig osäker på. Dessa beteenden är inte tecken på aggression! Björnen vill bara försäkra sig om att du inte utgör ett hot mot den.
• Björnen är stressad. Björnen står eller sitter och gungar med huvudet fram och tillbaka medan den tittar åt ditt håll utan att se direkt på dig. Det här beteendet kan följas av att björnen gäspar, gnyr, dreglar och slår ihop käkarna så att det smäller i tänderna. Björnen visar att den är störd och orolig av din närvaro.
• Björnen är irriterad. En björn som står och tittar på dig rakt framifrån visar en mer aggressiv hållning än en björn som tittar på dig från sidan eller i en sned vinkel. Björnen slänger med huvudet som förut, men beteendet följs av att den stampar i marken med en eller båda tassarna i din riktning. Den kan också gå fram och tillbaka på platsen. Blir den ännu mer stressad kan den hoppa med frambenen mot en stubbe, tuva eller liknande eller ta ett hopp framåt med benen hårt spända samtidigt som den fortsätter att då och då slänga med huvudet, gäspa, gny och klappra med käkarna. Det här är tydliga signaler på att björnen uppfattar dig som ett hot och att den vill att du ska försvinna.
• Björnen är aggressiv och hotande. Björnen kan fortfarande visa alla de tidigare beskrivna beteendena, men den tittar direkt på dig. Den kan slå mot träd eller kvistar som en överslagshandling, men det är dig den är irriterad på. I en sådan här situation har du passerat gränsen för vad björnen tål och hamnat alldeles för nära. Om björnen fortsätter att känna sig hotad kommer den att upphöra med huvudskakandet och ljuden. Kroppen spänns och huvudet sänks. Beteendet följs ofta av en skenattack.
• Vid en skenattack gör björnen ett utfall och kommer rusande mot dig. Sedan kan den antingen stanna upp helt nära dig och eventuellt stampa med tassarna i marken eller slå mot en buske, eller bara springa förbi dig på kort avstånd. Detta är mycket obehagligt och det är svårt att bedöma om björnen ska göra en skenattack eller ett verkligt angrepp när den är på väg emot dig. Förmodligen blir många björnar som utför skenangrepp skjutna av jägare som tror att de ska bli anfallna.

3000 björnar, och fler blir det
• Den svenska björnpopulationen uppgår till cirka 3 000 individer. Stammen fortsätter att öka långsamt och kommer så småningom att sprida sig till områden som inte haft björn på mycket länge.
• Fast förekomst av björn med reproducerande honor finns ner till Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. I randområdena Örebro, Västmanlands och Uppsala län görs varje år observationer av björn. Spridningen söderut i landet går långsamt eftersom honbjörnar bara utvandrar några mil från det område de är födda i. Hanbjörnar kan däremot vandra mycket långa sträckor.
• Björnar är allätare. På våren när de kommit ut ur idet äter de till stor del proteinrik föda som stackmyror, kadaver och slaktrester. När snön har smält undan går björnarna över till gräs och fjolårsbär och på försommaren tar de även älg- och renkalvar. Under hela sommaren äter de mest örter och hästmyror och när bären mognar äter björnarna enorma mängder bär.
• Björnen har ett väl utvecklat luktsinne och kan känna doften av gamla nedgrävda kadaver på över två meters djup. Björnens hörsel är också bättre än människans. Synen däremot är inte särskilt bra. Björnen kan behöva använda alla sina sinnen för att få en bra överblick över en situation den känner sig osäker på.
• De allra flesta möten som ändå inträffar mellan björn och människa sker utan dramatik och konflikter hör till de absoluta undantagen. 
Källa: GS-facket

Ur SKOGEN 1/2012