Tolka Skogsstyrelsens gallringsmall rätt

Skogsstyrelsens gallringsmallar gäller mellan stickvägarna. Bruksanvisningen säger klart att man först ska gallra ner hela beståndet till rekommenderad grundyta. Därefter tillkommer ett ytterligare uttag i stickvägarna. Det totala uttaget får dock inte överstiga 40 procent.

Stickvägar eller inte stickvägar. Det kan låta som en bagatell. Några procent hit eller dit i förstagallringen. Men i själva verket kan det bli ganska stora skillnader för skogens och skogsägarens ekonomi.

Om man räknar in uttaget i stickvägarna minskar utrymmet för att gallra hela beståndet. Ska man då hålla sig inom rekommenderad grundyta, kan man kan i stort sett bara hugga upp själva vägarna. Och så ”nofsa” bort några träd till. Men någon riktig genomgallring blir det inte. Se SKOGENs bildexempel på detta här nedan. Om vi i stället följer Skogsstyrelsens sätt att använda mallen, så kan vi ta ut fler träd mellan vägarna. I räkneexemplet ökar det totala möjliga uttaget med över 50 procent. Från 35 till 56 kubikmeter per hektar.

Det här är inte bara en teoretisk räknelek. Gallring handlar om ekonomi, och det finns ekonomiska argument för att gallra hårdare.

Argument 1: Mer pengar i handen
De avverkningsexperter som SKOGEN har pratat med är överens om att även träd mellan stickvägarna är lönsamma att avverka med dagens teknik. Har dessa experter rätt, så ökar skogsägarens intäkter om vi tar ut mer virke mellan vägarna. Ett viktigt skäl för att gallra är ju att skapa intäkter tidigt i beståndets liv.

Skulle träden mellan vägarna vid en närmare analys visa sig gå med förlust, kan det vara rationellt att strunta i dem och i huvudsak hålla sig till vägarna — precis som många gör i dag. Då blir det mer av en korridorgallring, och vi gallrar inte längre enligt Skogsstyrelsens gallringsmallar.

Om vi i ett extremfall bara tar upp stickvägar, så är det endast en liten del av beståndet som påverkas av gallringen. För det enskilda trädet kan bara reagera på förändringar i sin direkta närmiljö, kanske ett par, tre meter. Vad som händer utanför denna zon struntar trädet i. Med tre meters influensområde är det bara en tredjedel av beståndet som får någon gallringseffekt från själva vägarna.

Argument 2: Gynna bra träd
Ett annat argument för att gallra skog är att flytta tillväxt från fula träd till bra träd. Men för att bli av med fula träd, så måste vi naturligtvis gallra hela skogen. Om vi lämnar skogen mellan vägarna mer eller mindre orörd, så blir busarna kvar — och då kanske hela omlopps- tiden. För vid andragallringen kan de ha blivit så dominerande att det inte går att ta bort dem.

Slutsats: Viktigt tänka rätt
Gallring är bra, det har vi alla lärt oss. Vi får ut pengar tidigt i beståndets liv. Vi kan ta bort fula träd och flytta över tillväxt till träd med lite bättre kvalitet. Ändå avstår många i dag från att gallra igenom stora delar av skogen i förstagallringarna.

Troligen är det med gallring som med så mycket annat i skogen: Det finns inte en enda sanning som är giltig för alla. Man måste utgå från beståndet och skogsägarens önskemål och framtidsbedömningar. Det är ändå skogsägaren som får ta de ekonomiska konsekvenserna. Därför är det viktigt att alla som arbetar professionellt med skog kan klargöra konsekvenserna av olika alternativ för skogsägaren. En gallringsmall ger inget facit. Men rätt använd hjälper den oss att tänka rätt…
Frågan får dessutom snart nytt intresse. Nu kommer engreppsskördare med extra långa kranar — upp till elva, tolv meter. Då ökar de tekniska möjligheterna att ta ut träd inne i beståndet på ett lönsamt sätt och det blir än viktigare att tänka rätt i gallringsskogen.

Text: Carl Henrik Palmér

Några exempel på tolkningar av gallringsmallar.
Läs mer»