Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
När en tall skadas producerar den kåda för att läka skadan. Resultatet blir en naturlig impregnering av virket. Förr i tiden användes denna metod för att skapa ved, naturligt impregnerad kåda och andra rötbeständiga ämnen. Idag är det nästan ingen som utnyttjar detta sätt att förhöja virkets kvalitet. Men man ska inte räkna ut vare sig metoden eller produkten.
Långsam utveckling
Metoden man använder i Sverige för att få fram impregnerat virke går ut på att man ”skadar” tallen genom att randbarka den och sedan håller den vid liv i tre år tills den är maximalt impregnerad. Då får man fram det som kallas för tjärtall. I Finland får man fram en liknande produkt, torrfuran eller silverlog, genom att döda tallen på rot.
1992 skrev SKOGEN ”Torrfura kan bli en mycket lönsam nisch för skogsägarna.” Artikeln berättade om resultatet från ett produktionsförsök i Jokkmokk. Sedan dess har det varit ganska tyst om naturligt impregnerat virke. Med ett undantag.
Sedan 1998 bedrivs Projekt Tjärtallar i byn Rengsjö mellan Bollnäs och Söderhamn. Projektet verkar för att skapa en stabilare marknad för produkter från tjärtallar. Målet är att bygga upp en organisation som kan svara för hela produktionskedjan. Från barkning till leverans av sågad vara. Man menar att det ökade miljötänkandet borde öppna marknaden för naturligt impregnerat virke. Idag finns köparna främst inom byggnadsvården. En mycket begränsad marknad där virkesvärdet är osäkert.
— Nu är det dags att producenter och användare börjar jobba tillsammans säger Mikael Edström, projektledare. Det gäller att ta tillvara de kunskaper som finns, sprida kunskaper samt söka nya användningssätt och skötselmetoder, menar han.
2400 mark per kubikmeter
Trots att förebilder än så länge saknas här i vårt land behöver man bara blicka österut för att hitta ett positivt exempel. I Finland är virket från torrfuror eftertraktat och bra betalt. Priset på torrfura är 2400 mark per kubikmeter. Utbudet är begränsat och produktion av torrfura kan ge markägaren extra inkomster spår den finska tidningen Skogsbruket.
Det finska exemplet pekar på ett intressant faktum. Produktion av små nischsortiment ger ofta bra lönsamhet. Men det krävs tid och intresse och dessutom måste man hitta den rätta köparen. Mikael Edström är positiv och tror att nischsortimentet kommer att hitta en större marknad och ge bättre avkastning även i Sverige.
— I Finland får man sex gånger mer betalt för torrfuran än för vanligt talltimmer av bra kvalitet. Det finns ingenting som säger att vi i Sverige inte kan få samma utveckling, menar Mikael Edström.
Erik Viklund
Ur SKOGEN 9/99