Tillväxten kan öka med 40 procent

Under Skogssektorsdagen 2007 i Delsbo i Dalarna serverades regionens tjänstemän ett helt smörgåsbord av tillväxthöjande åtgärder. För virket kommer att behövas:
— Regionalt avverkas mer än vad som tillväxer. Det är ingen fara på kort sikt, men det måste mötas med ökad tillväxt för framtiden, menade Mats Josefsson, Skogsstyrelsen.
Här är några tips från experterna.

Dikesrensa och askgödsla
Prioritera dikesrensning i unga bestånd. Där är dikenas funktion avgörande för att hålla ner markvattenståndet. I äldre skogar dränerar träden själva marken allt mer. Magra marker med låg tillväxt är mer känsliga för igenväxning. På bördiga marker kan tillväxten vara hög även om dikena är i dåligt skick.
— Räkna med att det kostar sex till sju kronor per löpmeter rensat dike om du har en stor och effektiv grävmaskin och inga träd står i vägen, kalkylerade Björn Hånell, SLU.
Lämna träden närmast diket om du kan. Skuggan fördröjer igenväxningen och minskar risken för urlakning av näringsämnen och sediment.
— Rensa dikena i sådana igenväxande system där effekten av åtgärden är god och där miljöpåverkan är liten. Och väg vinsten mot miljövärdena, manade Mats Josefsson på Skogsstyrelsen. Effekten är osäker men räkna med att det kan ge en till två miljoner skogskubikmeter per år på fem till sextio års sikt för hela landet.
— Gödsla torvmarkerna med aska. Men risken är att det kan bli dyrt. Kampen om askan är hård. Vägbyggare betalar bra för att få blanda in det i vägkropparna, konstaterade Björn Hånell.

Stubbehandla slutavverkningarna
Behandla stubbarna. Undantaget är barrblandskogar i norra Sverige där stubbehandling i slutavverkning inte är lönsam.
— Där är det bättre att bara stubbehandla i gallringarna, menade Pontus Svinhufvud, Interagro. Prioritera marker som inte har röta sedan tidigare. I redan rötade bestånd finns rötan i rötter och stubbar. Risken är stor att den förs över till nästa generation trots stubbehandling.
Receptet på lyckad stubbehandling är två liter bruksvätska per kvadratmeter. En påse Rotstop räcker till mellan 30 och 60 m3fub i gallring och cirka 90 m3fub i slutavverkning. Kostnaden blir sex till tio kronor per m3fub i gallring och mellan två och tre kronor per m3fub i slutavverkning.

Stora fördelar med klonskogsbruk
Vad väljer du? Högsta volymproduktion, rötresistens, fiberlängd eller densitet? Klonskogsbruket ger möjlighet att utveckla en rad värdefulla egenskaper.
— Om tio år kan de första kommersiella granklonplantorna finnas ute på marknaden, spådde Kurt Almqvist, Skogforsk.
Hemligheten heter somatisk embryogenes. Omöjligt att uttala, men numera möjligt att genomföra. En vegetativ förökningsmetod där nästan obegränsat med plantor kan produceras från ett enda fröembryo och av en enda klon. Medan klonerna testas i fält ligger materialet ”kryolagrat” i flytande kväve. Må bästa klon vinna i ett framtida plantageskogsbruk.
I väntan på klonade plantor finns det mycket extra tillväxt att hämta i bättre föryngringar.
— Mer markberedning, fler plantor per hektar, fler fröträd, ståndortsanpassat trädslagsval och mer förädlat plantmaterial kan ge fem till 25 miljoner skogskubikmeter under det kommande seklet, sa Mats Josefs-son på Skogsstyrelsen.

Vårda ungskogarna
Hårdare röjning och mindre viltstammar spar pengar och ger högre tillväxt. Avverkningskostnaderna sjunker kraftigt och uttaget av gagnvirke ökar.
— Att gå över från dagens röjning till en optimal röjning kan ge privatskogsbruket en total vinstökning med cirka 2,1 miljarder kronor per år.
— Vid två procents real ränta är nuvärdesvinsten omkring 700 miljoner kronor per år. Redan i förstagallringen har du räknat hem röjningen, konstaterade Folke Pettersson, Skogforsk.
Samtidigt ökar mängden virke som kommer ut på marknaden.
— Mer och bättre utförd röjning skulle kunna ge en till tre miljoner m3sk/år på 20 till 50 års sikt, menade Mats Josefsson, Skogsstyrelsen.
Men osäkerheten är stor och framtiden är okänd. Skogsägarnas vilja att gallra i eftersatta, stamtäta bestånd blir avgörande. Nya sortiment och virkesprisutvecklingen är andra okända faktorer. En annan joker i spelet är viltskadorna. I södra Sverige rekommenderas skogsägarna att sätta gran på grund av för högt betestryck. Trots att till exempel tall skulle vara ett bättre alternativ på många marker.
— Färre viltskador genom främst minskade viltstammar, skulle kunna ge Sverige en till två miljoner skogskubikmeter per år på 10 till 60 års sikt, fortsatte Mats Josefsson.

Gallra bättre
I allt för många gallringar görs för hårda uttag med för stor andel stickvägar och allt för många skadade kvarställda träd. Värdetillväxten minskar och risken för stormfällning ökar.
— Effekterna av förbättringar bör ge en till fyra miljoner m3sk per år högre virkesproduktion. Och det redan på 10-30 års sikt, menade Mats Josefsson när han fortsatte summera ihop möjliga tillväxtvinster.

Virke att hämta i avsatta skogar
Använd åtgärder som ger virke och som samtidigt gynnar natur- och kulturvärden. Ta bort gran genom fri- och luckhuggning i skyddade skogar. Frihugg grova träd, luckhugg, plockhugg eller bläda och ställ om till andra trädslag.
— Men det finns aldrig ett ekonomiskt skogsbruksmotiv på de här markerna. Avverkning som görs inom ramen för natur- och kulturvårdande skötsel skall enbart vara motiverade ur natur- eller kulturmiljövårds-synpunkt, menade Lasse Bengtsson, Skogs-styrelsen.
Under de närmaste tio åren kan 5000 hektar per år i formellt avsatta områden komma att beröras av någon form av naturvårdande skötsel.
— Bättre samlade naturvårdsträd skulle förmodligen både ge bättre miljö och kanske två till fyra miljoner skogskubikmeter per år på 60 till 100 års sikt, spekulerade Mats Josefsson.

Gödsla mer
Skogsgödsling med kväve är, rätt utförd, en mycket lönsam investering både för enskilda skogsägare och för stora skogsbolag.
— För privatskogsbrukare är den ekonomiska kalkylen för en engångsgödsling i slutet av omloppstiden mycket gynnsam, med en internränta på över 15 procent, sa Staffan Jacobsson, Skogforsk.
Hos storskogsbruket är skogsgödsling ett billigt sätt att öka virkesfångsten från egen skog. Den ökade tillväxten kan tas ut i andra bestånd redan samma år som gödslingen, vilket ökar lönsamheten ytterligare.
— Ökad kvävegödsling ger i genomsnitt cirka 15 m3sk per hektar. 100 000 hektar som gödslas ger alltså omkring 1,5 miljoner m3sk per år på fem till tio års sikt, kalkylerade Mats Josefsson.
Ekonomin i intensiva gödslingsprogram, med gödsling vart annat eller vart fjärde år, ger ännu högre volymtillväxt, men marginalvirket blir dyrt och lönsamheten är tveksam enligt Skogforsks kalkyler.

Text: Erik Viklund