Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
I en nyutkommen bok med den talande titeln ”Forntida skogar och framtida skogsbruk i södra Sverige” får vi följa ett antal sydsvenska bestånd genom årtusendena. Från bronsålderns mer eller mindre opåverkade lövblandskogar till dagens monotona barrskogar.
Efterlikna naturskog
Den övergripande bilden är entydig: Det var betydligt mer löv i skogarna förr i tiden. Och betydligt större variation i trädslag och ålder. Först under de senaste hundra åren har Sydsverige blivit de mörka granskogarnas land.
Vi måste hitta alternativ till det ensidiga granskogsbruket i södra Sverige, menar de sex unga forskarna, som arbetar vid SLU i Alnarp. Dagens skogsbruk passar säkert bra i norra Sverige. Och i norra Tyskland, där det utvecklades. Men i södra Sverige är förutsättningarna annorlunda.
Ett sätt att gynna den biologiska mångfalden och samtidigt sprida de ekonomiska riskerna är att utveckla ett skogsbruk som liknar naturskogen. Med utgångspunkt från historien ställer därför forskarna upp ett ”manifest” för det framtida sydsvenska skogsbruket:
Mer flerskiktade bestånd.
Ökad trädslagsblandning.
Mer lövträd.
Större inslag av ”udda” trädslag.
Mindre och färre kalhyggen.
Ekonomiska argument
Det är inte bara den biologiska mångfalden som gynnas av ett skogsbruk som efterliknar naturskogen. Det finns också ekonomiska argument, enligt forskarna:
Flerskiktade bestånd är mer stormfasta.
Att arbeta med flera olika trädslag är en ekonomisk riskspridning inför en osäker framtid.
En ökad lövandel är bra för marktillståndet och skogsproduktionen på sikt.
En ökad andel naturlig föryngring kan ge billigare återväxt.
Forskarna visar hur det nya tankesättet kan tillämpas i praktiskt skogsbruk i text och bild. De presenterar inte några färdigforskade skötselmodeller. Tvärtom. Flera av exemplen har överhuvudtaget inte testats i Sverige, utan bygger på erfarenheter nere från Centraleuropa.
Som en inspiration till dig som funderar på alternativ till ensidig granplantering, kan SKOGEN här presentera några av de nya skogarna.
Men först en liten varning: Forskarna understryker att de metoder som de skissat på knappast uppfyller skogsvårdslagens krav på vetenskap och beprövad erfarenhet. Du måste därför kontakta skogsvårdsstyrelsen innan du kastar dig in i ett nytt skogsbruk.
Källa: Forntida skogar och framtida skogsbruk i södra Sverige.
Författare: Matts Karlsson, Magnus Lindén, Tove Vollbrecht, Gisela Björse, Matts Lindbladh och Johan Elmberg. Samtliga vid SLU i Alnarp.
Text: Carl Henrik Palmér