Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
TALLSKYTTE
Om tallplantornas barr lyser röda är risken stor att tallskytte har angripit föryngringen. Ofta är angreppen begränsade till de yngsta barren i kronans nedre del. Men på små plantor angrips ofta alla barr. Risken är stor att plantan sedan dör på grund av stressen. Större plantor drabbas inte lika hårt. Trots det kan upprepade angrepp sätta ned tillväxten.
Röda barr, tydligt tecken
Svampsporerna sprids under sommaren och gror på levande barr. Redan under senhösten kan man se bleka fläckar på de angripna barren.
Svampen vilar under vintern och inte förrän till våren syns angreppet på allvar. Först kommer den röda färgen. Lite senare utvecklas fruktkropparna. De ser ut som små svarta upp- och nedvända båtar. Från dessa sprids sommaren efter nya sporer till andra barr och plantor. Livscykeln är sluten.
Symptomen kan förväxlas med angrepp av tallbarrsprickling, en släkting till tallskyttesvampen. Men tallbarrspricklingen har tydliga svarta tvärstreck på de döda barren. Det finns också risk att angreppen förväxlas med frost-, tork- och saltskador.
Sätt vitala plantor
Det är inte mycket man kan göra för att minska angreppen radikalt. I plantskolor behandlar man plantorna kemiskt men de möjligheterna är begränsade på skogsmark. Har man otur blir det fuktigt väder även sommaren efter angreppet. Då kan planteringen bli en smitthärd och angreppen än allvarligare.
Torra sommar kan å andra sidan leda till att många plantor blir stressade och dör, av kombinationen död barrmassa och torka. Men å andra sidan minskar risken för fortsatt spridning av svampen.
Risken för angrepp är större i fuktiga partier. Av detta och andra skäl bör man därför undvika att föryngra med tall i sådana områden. Små och stressade plantor är oftast mest känsliga. Det talar för stora plantor vid plantering och för ordentlig markbehandling för att minska konkurrensen. Det har också visat sig att tallplantor som förflyttas långt mot norr angrips i högre grad.
SNÖSKYTTE
Snöskytte är en annan svamp som gynnas av fuktig väderlek. Eftersom svampen växer i snö klarar den inte av södra Sveriges växlingar mellan barmark och kall, isig snö, präglad av alla töväder. Sydgränsen går i södra Dalarna. Norr därom angriper snöskyttet främst tallplantor men även contortaplantor i viss omfattning. Svampsporerna sprids under hösten och infekterar tallbarren. Sporerna gror när barren täckts av snö och miljön blivit tillräckligt fuktig. Men svampen sprids inte bara genom sporerna. Mycelet tillväxer under snön och svampen sprider sig vegetativt. Från gren till gren. Skare förvärrar problemen. Under skaren är luftfuktigheten hög, en mycket gynnsam miljö för svampen.
Symptom
Symptomen visar sig kommande vår. Vid snösmältningen syns svampens mycel som spindelväv på barr och grenar. Barren får en varmt brun färg för att under sensommaren bli grå. Samtidigt utvecklas också fruktkropparna som små svarta prickar på barren. Snöskytte kan döda plantor. I synnerhet små plantor är känsliga. En stor del av deras barrmassa hamnar under snön jämfört med större plantor klarar sig bättre. Har man tur klarar man sig undan med nedsatt tillväxt.
Rätt skötsel minskar angrepp
Men man behöver inte bara vänta och hålla tummarna. Genom rätt anpassad skötsel minskar risken för skador.
Gör större hyggen. Snödjupet minskar och avsmältningen sker snabbare. Snöskyttesvampen får då kortare tid på sig att sprida sig. Ett annat sätt att minska snödjupet är att ställa skärmträd vid avverkningen.
Plantera och välj rätt plantor. Risken är mindre att planteringar ska angripas än sådder och självföryngringar. Avstånden mellan plantorna är större och risken för spridning mindre. Proveniensen är också viktig. Nordliga härkomster är motståndskraftigare än sydliga.
Ris- och hyggesrensa. Hyggesrester och röjda plantor är smittkällor. De underlättar svampens spridning och fungerar som bryggor mellan plantorna. Genom ris- och hyggesrensning minskar också mängden snödrivor och avsmältningen går fortare.
Har du hittat ett område som är angripet? Kontakta SLU:s institution för skoglig mykologi och patologi. De arbetar med bevakning av skogsskadorna i Sverige och är tacksamma för all information. Du kan också rapportera in uppgifterna direkt på internet: www-skogsskada.slu.se.
Erik Viklund