Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Det visar forskning vid Lantbruksuniversitetet.
Det finns många svampar som angriper oskyddad björkved och sprider röta. De vanligaste är fnösketicka, eldticka, sprängticka och björkticka. Tord Johansson vid institutionen för skogshushållning har undersökt hur vanlig rötan är i bestånd där man bygger nästa generation på stubbskott från avverkade björkar.
Inte så farligt med rötan
Faktum är att tre av tio glasbjörkar och fyra av tio vårtbjörkar var rötangripna.
— Men rötans utbredning var liten, framhåller Tord Johansson. Dessutom består rötan av ved som visserligen var brunfärgad men fortfarande är fast och hård. För det framtida uttaget av massaved eller timmer saknar missfärgningen i stort sett betydelse. I vissa fall kan man bli tvungen att korta av den nedersta delen av stocken. Men det rör sig om 30 centimeter, i extrema fall en meter. Diametern på ”cylindern” av röta var bara en eller två centimeter.
Mer röta hos fröplantor
Tord Johansson har också jämfört med fröplantor. Faktum är att dessa var mer angripna än stubbskotten. Drygt fyra av tio fröplantor av glasbjörk hade drabbats och så många som sex av tio vårtbjörkar. Rötans utbredning i stammen var också större, omkring en meter.
— Fröplantorna har troligen betats av älg och rådjur i ungdomen. Infektionsstället ligger ofta på cirka en meters höjd.
Tord Johansson är positiv till att röja fram stubbskott av flera skäl. Etableringen är billig. Det finns många individer att välja bland. Det stora ursprungstalet gör att risken för betesskador blir mindre än vid plantering. Nackdelar kan vara att beståndet behöver en intensiv skötsel, att det behövs upprepade röjningar och goda kunskaper i skogsskötsel.
Bengt Ek
Ur SKOGEN 5/01