Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Vid en normal röjning försvinner massor av foder. Följden blir att viltet går hårt åt både produktionstallar som ställs ut med slutförband och RASE-arterna (rönn, asp, sälg/vide och ek). Om du istället ger viltet mat så minskar skadorna på plantor och träd.
–Ta aldrig bort ett betat träd, det smakar godare än ett obetat. Röjer du bort det börjar djuren snart äta på ett nytt, säger Magnus Strandberg.
Planera viltröjningen tidigt
Planera viltröjningen så att det hela tiden finns mat. Det gäller att börja redan i förstaröjningen. Vid avverkningen ser man till att lövträdstopparna blir tillgängliga. Lägg dem överst i högar så att viltet kan äta av topparna hela vintern, även om det är djup snö.
–Men överdriv inte, det blir bara dyrt. Skaffa dig kunskap om vad djuren äter och när på året de gör det. Då kan du lämna många ton kvistbete vid avverkningarna under höst och vinter utan några extrakostnader. En älg äter ett ton mat per vinter.
Röj fram en bar
En halvfällning av sälg, asp eller ek ger bra viltmat, och kostar inte mer än röjsågen. Det blir som en bar för djuren. Maten växer i mulhöjd och det är bara att hugga in. Om man halvfäller vid sistaröjningen räcker kvistfodret i 10-15 år. Det blir inga problem i avverkningen om de ändå ska bort. Det är även bra att halvfälla i brynzonen. Magnus visar en vägkantzon han ska röja.
–Här ska bli två till fem meter mat till djuren och fullt med träd till baren. Jag ska hålla zonen 0,5-3 meter hög, och bryta träden så att den höga sidan är in mot skogen.
Brunnsröjning ger kvistbete
Magnus brunnsröjer allt som ska röjas mer än en gång och det fungerar bra även på blandbestånd med tallinslag. Med en brunnsröjning på en meter i diameter får han behålla gott om begärligt kvistbete runt plantorna. Granarna tar ingen skada, tvärtom får de mindre juvenilved.
–Jag måste ju röja även om plantorna då blir mer åtkomliga för djuren. Jag gör två ganska billiga röjningar. Den första går riktigt fort, den andra lägger jag litet mer tid på. Men man får inte missa att fortsätta röja, då börjar träden runtomkring tränga sig på.
– Med en fungerande viltvård blir jakten bättre, säger Magnus Strandberg.
Samarbeta med jägarna
Åtgärderna för att öka viltfodret måste rymmas inom den vanliga skötseln. Men om man har stora arealer krävs det täta besök i ungskogarna, för att kunna röja andra gången vid optimalt tillfälle. Den som har ett gott samarbete med jägarna klarar detta utan problem. Jägarna är måna om att behålla optimalt med viltfoder, och ger gärna upplysningar om när det är dags att röja så inte plantorna blir skadade. Kunskap och gemensam utbildning ger framgång.
–Med en fungerande viltvård blir jakten bättre. Kanske kan du höja priset på jaktarrendet om du själv inte jagar på din mark, när jaktupplevelsen ökar.
Text och foto: Karin Bernle
SKOGEN 9/2013