Sykomoren kommer

Tillsammans med Jens Peter ­Skovsgaard som är sykomorkunnig skogsägare och lärare på SLU har SKOGEN besökt tre skogar söder om Köpenhamn där man har provat olika odlingssätt för sykomorlönn. I Sverige räknas den som ett främmande trädslag och odlas inte mycket, men danskarna har inga restriktioner och här finns cirka 25 000 hektar, både i rena och i blandade bestånd. 
– Sykomorlönnen är snabbetablerad, säger Jens Peter Skovsgaard. Potentialen ­ligger i växtkraften, konkurrenskraften och att den klarar olika klimat och jordmåner bra. Omloppstiden är 60 till 80 år och virket är bland det högst betalda.
I Sverige ser många med oblida ögon på trädslaget som sprider sig snabbt och be­traktas som invasivt. Anders Ekstrand som är lövskogsexpert på ­Södra tror dock att det kan vara ett bra produktionsträd för svenska förhållanden, även i norr. 
– Den är inte inhemsk, men kommer hit på naturlig väg inom hundra år. Den är ett bra blandträd i ädellöv- och lövblandskog, och ett ypperligt kantträd. Den konkurrerar inte med björk, björken skuggar för mycket, säger Anders Ekstrand. 

I ekosystemet ligger den mellan ask och ek och fyller även tomrummet efter alm och ask. Många arter som lever på dem kan även leva på sykomorlönn. Gamla träd i alléer och parker har hög biologisk mångfald.
Sykomorvirket är lättexporterat och har högt pris i Europa. 
– I Sverige köper Kährs, Berg och Berg samt Junkers kubb av sykomorlönn till ­parkettgolv. Priset ligger på 400 till 600 ­kronor per kubik fub. Gallringskubb på 
16 till 30 centimeter ligger på 450 till 600 kronor, berättar Anders Ekstrand. 
Färgen på virket är ljus och efterfrågan är litet mode- och säsongsbetonad. 
– Den är en hardmaple som liknar amerikansk sockerlönn i virket, som är väldigt vitt. Färskhetskravet är högt, så det kan inte ligga länge vid bilväg. 
Fina stockar är också begärligt snickerivirke. Vissa träd är genetisk defekta och 
har vågiga fibrer. Då kallas virket flamlönn eller ripple wood. Det används i musik­instrument och är det högst betalda virket 
i Europa – upp till 20 000 kronor kubiken. Det finns dock inga såg- eller fanérverk i Sverige, marknaden finns i Tyskland.

Den första av de tre skogarna som Jens Peter visar oss är en femtioårig monokultur indelad i tre delar där man har gallrat på olika sätt. Här studeras hur trädslaget beter sig i rena bestånd. Naturligt växer det annars oftast tillsammans med andra lövträd. 
Medeldiametern på de hundra grövsta träden i var och en av de tre delarna är 30 till 40 centimeter i diameter och nästan identisk i hela gallringsförsöket, så man har inte vunnit mycket på åtgärderna.

I en monokultur i Danmark har man provat tre olika gallringsmetoder. Den första delen är hårt gallrad och undervegetationen består mest av gräs.
Första delen är hårt gallrad, vilket har lett till vattenskott. Grundytan är cirka 45 procent av det ogallrade beståndet. Undervegetationen består mest av gräs. Andra delen är tätare, grundytan är cirka 60 procent. Här är mindre gräs och mera örnbräken. Träden har klenare grenar och mindre kronor men samma diameter. Även här förekommer vattenskott. 

Andra delen är tätare och har mera örnbräken. Träden har klenare grenar och mindre kronor, men samma ­diameter.
Tredje delen är ogallrad. Kvaliteten är sämre, men diametern nästan densamma. Det hade varit god ekonomi att stamkvista 50 träd per hektar. 

Tredje delen är ogallrad. Kvaliteten är sämre, men trädens diameter nästan densamma.
Den andra skogen är en blandskog planterad 1962, där sykomorlönn och bok odlas i ett slags glidande föryngring. Självsådd bok växer redan under sykomorlönnen som är avverkningsklar om tio till femton år. Boken kommer att fylla luckorna efter avverkningen och sedan ta över. 
Den tredje skogen visar hur sykomorlönn fungerar i blandskog. Det är en naturskog med fyrahundraårig ek som har stått orörd 
i minst 150 år. Eken förökar sig inte mycket och boken börjar ta över. Här växer bland annat sykomorlönn, skogslönn, naverlönn, ask, lind, stora avenbokar och rönn. 
Även här har sykomoren bra dimension. Den dominerar fläckvis i föryngringen, men blir sedan en del av den naturliga skogs­dynamiken. Balans råder mellan trädslagen. 

I alla tre skogarna är jordens lerhalt över 20 procent. Det ger bra bonitet, men även problem med vattenhållningen. Sykomor har inget samband mellan växthastighet och ­vir­kets ­kvalitet, men svårigheterna med gallringen begränsar snabbproduktion i rena bestånd. Den presterar bra i konkurrens om ljus. 
– Det är en missuppfattning att man ­måste producera mycket virke för att gå 
med vinst, säger Jens Peter Skovsgaard. Är virkespriset högt nog behöver man inte sälja många kubikmeter. Det kan vara bättre att producera kvalitetsvirke. Ta tillvara resursen i stället för att bekämpa sykomorlönnen om du redan har den i dina bestånd. 

Jens Peter har fått ett anslag på 590 000 kronor av Skogssällskapet till ett projekt med sykomorlönn på svensk mark. Han ska etablera ett försök där olika typer eller provenienser planteras med olika plantavstånd på ett antal lokaler med olika jordmån. På sikt ska det transformeras till ett gallringsförsök, men det dröjer årtionden innan vi ser slutresultaten. 

FAKTA / SYKOMORSKÖTSEL
• Räknas som främmande trädslag, plantera inte 
där den hotar inhemsk flora.
• Skötselkrävande, kräver mer närvaro i bestånden 
än inhemska trädslag. 
• Klarar fuktig mark men inte våt. 
• Producerar bäst på lerjord med bra bonitet, men har även hög produktion på sandjord. 
• Plantera under skärm med 1,5 meters mellanrum och hägna. Frökällan Vestskoven F804 kan gå bra 
i Skåne. 
• Röj och gallra tidigt. Fortsätt vart tredje eller 
femte år ända till avverkningen, både i rena bestånd och blandbestånd. 
• Måldiameter är 50 till 60 centimeter.
• Punktgallring och stamkvistning är billigare och ger mindre vattenskott och rotskador än hård gallring. 
• Fanérstockar ska vara kvistfria fyra till åtta meter upp.
• Får lätt rotskador som kan leda till röta. Röta ­kommer även in i grenklykor högt uppe på stammen. Var försiktig med klykan vid avverkning.
• Största problemet är vattenskott och torra toppar efter för hård gallring. Båda förvärras på tung ­lerjord och kan ge röta. 
• Vattenskott kan variera med lokalitet och prove­niens. 

Sykomorlönnens blad är mera rundade än hos vanlig lönn.

FAKTA / SYKOMORSPRIDNING
Sykomorlönn beter sig likadant i södra Sverige som 
i angränsande länder där den räknas som inhemsk. Det visar ett examensarbete av Vidas Ambrazevicius på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på SLU i Alnarp.
Enligt honom är den lätt att föryngra och lätt att kontrollera. Genom föryngring av andra trädslag, ­röjning, bi­behållet buskskikt och fältvegetation 
kan den hållas på plats. 
Sykomorlönn är lätt att jobba med om man vill få ett inslag av den i löv eller tallskog. Markberedning och röjning som görs för huvudträdslagen under­lättar och förvaltar självföryngringen.

SKOGEN 2/2018