Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Det visar en färsk studie från SkogForsk.
Tjugoen mycket erfarna röjare fick peka ut de träd som de skulle ha röjt bort på ett antal provytor i slutröjning. I medeltal hade 53 procent av träden kvalitetsnedsättande fel. Resultatet var nedslående. Proffsröjarna lyckades bara sänka andelen till 49 procent.
Röjarna fick också chansen att ta sig mera tid vid röjningen. Men detta ”gott om tid-alternativ” lyckades bara sänka andelen dåliga träd med ytterligare någon procent. I nästa steg — man kan kalla det en perfekt utförd röjning utan tanke på tidsåtgången — sänkte man andelen dåliga träd något mer, från 53 till 42 procent. Har man obegränsat med tid kan man alltså röja bort bara en femtedel av alla dåliga träd — och under verkliga förhållanden lyckas man ännu sämre.
Överraskande resultat
— Det går i praktiken inte att röja bort alla träd med fel, säger Folke Pettersson, produktionsforskare vid SkogForsk. Då skulle beståndet bli luckigt och ojämnt, träden står ju för det mesta inte speciellt jämnt fördelade. Men jag är ändå överraskad över att det är så svårt att sänka skadeandelen. I något fall kunde vi till och med se att andelen skadade träd på ett område ökade, eftersom man var tvungen att röja bort en hel del fina träd som stod och trängdes.
— Röjningen är ändå ett måste för att få kvalitet i beståndet, slår Folke Pettersson fast. Du får en fin diameterutveckling och tar bort förväxande träd som breder ut sig och hämmar bättre träd. Även om det är svårt så lyckas du ändå sänka andelen skadade träd något — det är ju i röjningen du har bäst chans att se skadorna, i gallringen blir det svårare. Och framför allt — du får ekonomi i förstagallringen!
Krävs kunskap
Betalar sig då kvalitetsvirke i framtiden? Det är något som varje skogsägare själv måste bedöma. Utgår man från dagens trend kommer råvarupriserna på sikt att minska, även på högkvalitativt timmer. Utrymmet för kostnadsökningar för att producera hög kvalitet är alltså mycket litet. Men Folke Pettersson tror att kostnaderna går att hålla nere:
— Våra studier visar att kvalitetsinriktat stamval i röjning och gallring går att göra ganska billigt, i vissa fall till en lägre kostnad än i dag. Vad som krävs är investeringar i uppföljning och utbildning. Är det något jag är orolig för, så är det snarare den framtida bristen på bra skogsvårdskompetens. Och kunnande är ett krav om man ska lyckas få fram hög virkeskvalitet.
Sverker Johansson