Stubbehandling minskar rotrötan

Stubbehandling mot rotröta under slutavverkning kan minska andelen rötade träd med 10-20 procent vid nästa slutavverkning. Kostnaderna är överkomliga, några kronor per avverkad kubikmeter.

Det kommer nu fram allt fler forskningsresultat som tyder på att stubbarna från slutavverkningen är en farlig inkörsport för rotrötan. I England har forskarna visat att rotrötan kan leva i flera årtionden i stubbarnas rötter, säger Magnus Thor vid SkogForsk. Det finns också engelska undersökningar som visar att röta i gamla stubbar kan infektera den kommande skogsgenerationen.

Och så kommer nu Jonas Rönnbergs sensationella resultat från ett antal sydsvenska och danska bestånd. Jonas Rönnberg är doktorand vid Lantbruksuniversitetet, SLU, i Alnarp. Han har jämfört mängden röta i den gamla skogen med frekvensen rötade träd vid förstagallringen i nästa skogsgeneration. Det var stor variation i materialet, men sammantaget blev försöken slående: I genomsnitt var det ungefär lika mycket röta i alla förstagallringsbestånd, oberoende av hur kraftigt rötskadad den gamla skogen var!

Rötan kan minskas
— Det här kan vi i dag bara förklara med att det måste ha skett en infektion av rotröta via slutavverkningsstubbarna, säger Jonas Rönnberg. Vi tror att rötan koloniserar de nyavverkade stubbarna och sedan sprider sig vidare till den nya skogsgenerationen genom rotkontakter.
Jan Stenlid, professor i skogsträdens sjukdomar vid SLU, är övertygad om att stubbehandling vid slutavverkning kan minska rötfrekvensen i den kommande skogen.
— Jonas Rönnbergs undersökning tyder på att vi kan minska andelen rötade träd med kanske 10 procent vid förstagallringen, säger han. Och eftersom det tar tid för rötan att växa till sig, så motsvarar det kanske 20 procent färre rötskadade träd vid slutavverkningen, säger han.
— Praktiskt handlar det om att behandla stubbarna vid alla slutavverkningar så länge dygnsmedeltemperaturen är över plus fem grader. Precis som för gallring, säger Jan Stenlid. För att vara på den säkra sidan bör man nog behandla både gran- och tallstubbar. Det är också viktigt att se till att hela stubbytan täcks, så att inte rötan kan slinka in via obehandlade glipor.

Svårt kalkylera
Däremot är det alltid svårt med ekonomiska kalkyler för skogsbruk, säger Jan Stenlid
— Kostnadssidan är lätt. Vi tror att det kostar några kronor per kubikmeter att behandla stubbarna. Men hur räknar man på intäkterna? Hur mycket minskar rötan, och hur skall man värdera det? Vilken räntefot skall man räkna med? Det går inte att räkna fram några absoluta svar. Varje skogsägare måste göra sin egen bedömning.
Skogsbruket är dock fortfarande avvaktande. Stefan Bucht, skogsbrukschef vid Sydved, ser inga tekniska problem, även om det kan vara svårt att hantera de stora vattenmängder som krävs. Men han är ännu inte övertygad om att det lönar sig.
— Och så måste vi veta mer om miljökonsekvenserna, säger han.
Jan-Åke Lundén, skogsvårdsansvarig vid Södra, är också avvaktande.
— Det är ju svårt redan att räkna hem stubbehandling i gallring, säger han.

Carl Henrik Palmér