Steg för steg avvecklas granarna på Tisenö

30 maj 2014 Tisenö i sjön Tisnaren, Sörmland, domineras av gran, men i framtiden ska eken få breda ut sig. SKOGEN har besökt en skogsfastighet som ställts om till hyggesfritt.

Steg för steg  avvecklas granarna på Tisenö

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Sedan Niklas Palmcrantz tog över skogen 1982 på Tisenö, har han bedrivit ett försiktigt skogsbruk i stort sett utan att ta upp hyggen. För två år sedan ställde han om till ett helt hyggesfritt skogsbruk enligt ”Lübeckmodellen” och lät göra en helt ny skogsbruksplan.

–Det är en form av naturligt skogsbruk som ändå ger en god ekonomisk grund att stå på. Jag tror på filosofin att man väljer ut enskilda träd i skogen och att man satsar på kvalitet.

 

Drygt hälften av de totalt åttio hektar skog som finns på Tisenö har antingen uppnått lägsta slutavverkningsålder eller bedöms i skogsbruksplanen vara ”permanent skog”. Det betyder att den har önskvärd ålders- och dimensionsspridning enligt modellen.

Äldre skog är inte nödvändigtvis lättare att ställa om till hyggesfritt, säger han:

–Det är svårare med en skog som uppnått en hög ålder. Där har man ju i regel inte så stor dimensions- och åldersspridning om man skött skogen ”konventionellt”.

 

Modellen föreskriver ett ”naturnära kontinuitetsskogsbruk” där målet är en så naturlig sammansättning av trädslag som möjligt. Därför rekommenderar Niklas skogsbruksplan en stegvis utglesning av granen till förmån för bland annat ek. Nu är ungefär vart-annat träd en gran. Att den är det enskilda trädslag som dominerar på Tisenö är ju till stor del människans skuld, säger Niklas:

–Skogen här på ön har tidigare varit betad, och djuren äter i stort sett rent på alla lövplantor.

I områden på ön som varit fredade från bete de senaste decennierna är det mycket riktigt ganska gott om ekplantor och tjugo till trettio år gamla ekar. Självföryngringen av gran är också ymnig i luckor på de bättre granmarkerna på ön.

Än så länge har Niklas bara hunnit göra en cirka tjugo hektar stor grangallring enligt Lübeckmodellen, men den nya skogsbruksplanen ger utrymme för hans önskan att kunna avverka några hundra kubikmeter  varje år. När Niklas avverkar så tar han bort ungefär tjugo procent av träden.

Men han köpte inte skogsbruksplanens åtgärdsförslag helt och hållet:

–Här tycker jag det blev fel, säger han när vi står bland en grupp äldre välväxta aspar och några större björkar, som konsulten som tog fram skogsbruksplanen ville lämna. De här björkarna har börjat få rödkärna, så det är ju ingen idé att de står kvar, och asparna ville jag ta bort. Men vi hade en diskussion och vi enades till slut.

 

Att hyggesfritt fokuserar mer på  naturvård än konventionellt skogsbruk syns i Niklas skogsbruksplan. Här finns exempelvis statistik över skogens ”naturlighet” i procent räknat, det vill säga hur nära den naturliga vegetationstypen på ståndorten som den    växande skogen befinner sig. 

Skogsbruksplanen slår också fast att de naturliga skogstyperna på huvuddelen av   Tisenö är lövdominerad skog, och att ek är nyckelart på friska och torra marker, medan klibbal är nyckelart på de fuktiga och blöta områdena.

 

Text och foto: Pierre Kjellin

 

SKOGEN 5/2014

 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Teodor är ny vd inom Moelven
SkogsJobb