Stärk din ekonomi – fyra råd

1. Planera dina banktillgångar efter nya ”Lex Uggla”
Ett rättsfall som kan beröra många skogsägare är det uppmärksammade fallet med Magnus Uggla. Skatteverket ansåg att det fanns för mycket tillgångar i hans bolag. Därför förmögenhetsbeskattades den så kallade överlikviditeten.

Det finns en risk att samma syn tilllämpas på kapitalunderlaget i den enskilda näringsverksamheten!
Sedan tidigare finns redan klara regler att värdepapper och liknande inte får ingå. Tillämpning av ”Lex Uggla” kan innebära att även bankmedel och kontanter av viss storlek kan ifrågasättas. Följden blir då förmögenhetsbeskattning i vissa fall men framför allt att underlaget för räntefördelning minskar.

Således bör man ha klara argument och starka skäl för att det vid årsskiftet finns större belopp i balansräkningen. Ett exempel på argument kan vara att en stor insättning på skogskonto i samband med deklarationen för 2005 motiverar ett rejält bankkonto i kapitalunderlaget vid årsskiftet. Och som sagt var: placering i exempelvis aktier är inte gång-bart över årsskiftet.

2. Sätt dig in i Gurdrun-skatterna
Under oktober har regeringen för avsikt att lägga en proposition med anledning av stormen Gudrun. Innehållet är i skrivande stund inte helt känt och innan riksdagen fattar beslut kommer motioner och utskottsbehandling. Ett riksdagsbeslut kan dröja till mitten av december men det finns all anledning för många skogsägare i södra Sverige att sätta sig in i beslutet tidigare.

Utfallet berör framför allt många som funderar på generationsskiften eller försäljning. Vad händer exempelvis med skogskontoreglerna? Får man sätta in 100 procent av skogslikvid och försäkringsersättning?
Kommer man att kunna överlåta ett skogskonto i samband med ett generationsskifte? Och vad händer med 50-lappen om fastigheten bytt ägare? Vilka villkor gäller för återbeskogningsstöd?

Frågorna är många och det är synnerligen olyckligt att regeringen har dröjt så länge med sitt förslag. Försök att så fort som möjligt ta del av propositionen, följ eventuella motioner och framförallt utskottsbehandlingen under november! Själva riksdagsbeslutet brukar vara en formsak efter utskottet.

På så sätt kanske man som skogsägare har ett antal veckor på sig att agera före årsskiftet.

3. Förhandla ner räntorna på lånen
Ett bra tips att jobba med under senhösten är att se över sina lån. Konkurrensen är stenhård mellan bankerna! Värdet på skogsägarens säkerheter har stigit, många gånger med avsevärda belopp. Många skogsägare kommer sig helt enkelt inte för att ta upp frågan om sina lån med egen bank. Mycket mindre att ta in anbud från flera banker.
Här finns idag stora pengar att spara för skogsägare och även andra. Exempel finns där man har löpande så kallade blancokrediter eller checkräkningar som löper med kanske 6 procent ränta. Med skogen som säkerhet kanske det går att komma en bra bit under 3 procent.
Observera att detta kan gälla alla lån en skogsägare har, även de som betraktas som privata. Den säkerhet som lämnas ändrar ju inte lånets karaktär men kan påverka räntesättningen rejält. Sedan kan dessutom tillkomma effekten av att samtliga banker nu är inne och konkurrerar inom jord- och skogsbruket. Här lönar det sig verkligen att vara aktiv.

4. Hellre slutavverkning än gallring?
Effekterna på virkesmarknaden av stormen har nog fått lite olika utfall sett över landet. I Mellansverige inklusive södra Norrland verkar det som att risken för timmerbrist blir stor under senhösten. Den stiltje som uppstod efter stormen som innebar att många skogsägare helt enkelt inte gjort någonting, och den dränering av resurser som blev följden av att många maskiner flyttades söderut, har inneburit att det normala virkesflödet i området har störts.
Signalerna verkar nu vara så att efterfrågan är stor och priserna på timmer söker sig uppåt. Läget för massaveden är annorlunda på grund av flöden från söder.
Slutsatsen bör då bli för den skogsägare som strävar efter kortsiktig, optimal ekonomi: Låt gallringarna vänta något år, slutavverka fin timmerskog och låt prismekanismen fungera.
Speciellt gäller ju detta för dem som har outnyttjade underskott eller kanske har sparad räntefördelning av storlek. Då blir även avverkningen lågt beskattad.

Text: Jan Lindberg