Stabil kinamaskin – med brister

Man får vad man betalar för. Det är intrycket efter att ha jobbat med Goes 625i Limited Max i skogen under en dryg månad. Samtidigt dras intrycket ner av bultar som lossnar, glappar eller ramlar av. Men för den som inte kräver topp-prestationer är Goes ett bra alternativ till ett överkomligt pris. Tillverkaren är kinesiska ATV-Zhejiang CF-Moto Power.

• Stark, stabil och säker. Goes styrka är axelavståndet på ungefär 150 cm. Det gör maxversionen av Goes 625i till en av de stabilaste fyrhjulingar vi någonsin upplevt både i terrängen och på vägen. En säkerhetsaspekt värd att notera. Maxmodellens 20 centimeter längre chassi slukar ojämnheter i terrängen bättre än en kortare maskin. Chassilängden möjliggör också ett säte med bekväm plats för två personer. Dessutom finns användbara tillbehör till säkerhetsutrustningen – till exempel ett vältskydd.

Bra: Markfrigången på 275 mm. Dåligt: Hasplåtar är inte standard.


• Svårstyrd på fyra hjul. Stabiliteten och komforten för två har ett pris. Den längre maskinen blir inte lika smidig att manövrera. Som tvåhjulsdriven är styrningen dock ganska lätt. Men när vi kopplar in fyrhjulsdriften blir 625i tungstyrd, och i vissa lägen tvingas vi ta i ordentligt. Styrservo hade därför underlättat vid körning i skogen. Däremot blev däcken anmärkningsvärt slitna. Efter bara 20 mils körning uppvisade bakdäcken 3 millimeter lägre mönsterdjup än framdäcken.

Snålt. Drivaxelskydd av plast.

• Onödigt mycket plast. Goes 625i har påkostade hjulupphängningar med bärarmar i aluminium. Att skydda dem med ”hasplåtar” och drivaxelskydd av plast känns onödigt snålt. Hasplåtspaket av lättmetall finns som tillval, men borde vara standard. Även fotstegen är av plast. Tyvärr blir de ganska svajiga eftersom de är långa. Fotsteg av metall hade höjt kvalitetskänslan.

• Motor som bränns. Den encylindriga 594-kubiksmotorn är grym, särskilt i skogen. Med lastad timmervagn och lågväxeln inpetad ska det mycket till innan något stoppar ekipaget. För kraftöverföringen svarar en CVT-variator som ger snöskoterkänsla – och värme. Vid normal arbetskörning blir motorns transmissionskåpa så het att man riskerar brännskador. Trist på en maskin som gör ett så bra jobb. Vi noterade också att bränslet i tanken bubblade och väste. Tanklocket saknar slang som avleder bensinångor, och ångorna luktade starkt och skadade lacken runt tankens påfyllningshål.
 

• Lägg på en växel till. Växellådan har två mekaniska steg: hög och låg, samt backväxel. Den lägre växeln är en riktig arbetsväxel som ger utomordentlig dragkraft och jämn hastighet i terrängen. Den högre är mer en transport- och landsvägsväxel. Växel väljer man genom en växelväljare av automatlådemodell. Tyvärr krävdes det en hel del trixande och tålamod för att få den i det önskade läget. Smidigare lösningar finns. Goes 625i skulle dessutom tjäna på att ha ett tredje mekaniskt växelsteg. Motorstyrkan räcker gott för det. Även bensintörsten vid transportkörning skulle må bra av en högre växel.

• Fullt tillräcklig vagn. Till vår maskin följde en Ruffneck timmervagn med boggihjul utan drivning. Med kran som har manuellt vajerspel är vagnen basic, men fullt tillräcklig för de flesta skogsjobb. Vagnen klarade terrängen smidigt tack vare att boggihjulen svalde ojämnheterna. Lastytan är möjlig att förlänga genom att hjulboggin förskjuts på centralröret. Vi valde att ha vagnen relativt kort. Det ger mindre belastning på draghandsken. Lastkapaciteten 900 kilo är tillräcklig. Oftast nådde timmerlasset till skyddsgrindens överkant innan fyrhjulingens maximala lastvikten uppnåtts. Kranen med manuellt vajerspel är ett bra hjälpmedel. Men för att vara riktigt effektiv kräver den två personer när man lastar timmer.

• Bultarna lossnade. Draghandskens infästning i vagnens centralrör kunde vara bättre. Trots flitig smörjning i nipplarna blev glappet till slut dramatiskt. Riktigt illa är det med dragkulans infästning i ATV:ns chassi. Bultarna vibrerade hela tiden loss. Om vi inte observerat detta hade dragkulan lossnat och vi hade tappat vagnen! Nummerskylten var placerad ovanför dragkroken, och gav problem när vi skulle koppla till och från vagnen.

• Delad bakaxel och stark vinsch. Goes 625i har delad multilänkbakaxel. För fyrhjulingar i skogsbruk brukar man rekommendera hel bakaxel, men vi tyckte att den delade bakaxeln gav fördelar. Tack vare den ökade framkomligheten i den bitvis helt obanade terräng där vi körde. Som standard har  Goes 625i en frontmonterad vinsch. Och den är stark. Till vår förvåning klarade den utan vidare att vinscha fram stamblock apterade till husbyggnadstimmer med nio meters längd!

SKOGEN 10/2013