Sprid riskerna efter stormen

Funderar du över hur du ska föryngra din skog? De gamla självklara sätten är inte så självklara för alla längre. Fallande virkespriser, stormar, liberal skogspolitik, miljödebatt och nya rön om hyggesfria avverkningsmetoder får många att tänka efter.
Trots 150 års diskussioner inom skogsbruket är det inte lätt att veta om det fortfarande är markberedning och plantering av gran som gäller. Eller om du ska lyssna på alla förståsigpåare som predikar alternativa trädslag, oprövade föryngringsmetoder och andra nya läror.
Om du är en tveksam skogsägare är du inte ensam. När till exempel 140000 hektar ska föryngras efter Gudrun står tusentals skogsägare inför ett beslut som kommer att påverka fastigheten mellan 50 och 100 år framåt i tiden.
I de flesta fall finns det kunskap att luta sig mot. Men det är inte säkert att dina mål sammanfaller med industrins och samhällets. I slutändan så handlar ditt beslut om vad du som skogsbrukare vill och vad du tror om framtiden. Hur stora risker är du villig att ta, vad tror du om prisutvecklingen i framtiden och hur vill du att dina skogar ska skötas och utvecklas? Nu är det hög tid att tänka till om du inte redan har gjort det. SKOGEN har sammanställt goda råd på vägen, tips som också är bra även om det inte är stormen som har avverkat.

Sprid risk och åtgärder
Undvik schablonen. Inte markbereda och plantera 2500 granplantor per hektar över hela arealen. Då kommer i stort sett hela fastigheten att se lika dan ut i framtiden. Sprid istället riskerna och tänk på det redan i föryngringen.
Om en stor del av fastigheten ska föryngras samtidigt är det klokt att använda olika föryngringsmetoder, trädslag och skötselprogram. Då jämnar du ut arbetsbelastningen både idag och i framtiden. Kostnader och intäkter kommer också att falla ut jämnare i framtiden.
Nyttja till exempel naturlig föryngring där du kan, ställ lövskärmar i blöta partier och vänta något år med att plantera vissa delar.
Om du istället väljer att lägga alla ägg i samma korg ökar risken. Tänk om nästa storm inträffar precis efter att du har gallrat igenom hela fastigheten…

Uppdatera planen
Se till att uppdatera skogsbruksplanen snabbt. Det ger överblick över vilka åtgärder som måste vidtas och hur de kan prioriteras.
Efter stormen har många bestånd förändrats rejält. Många skogar har blivit kalmark. Andra har blåst sönder och restbestånden kräver annan skötsel än det var tänkt. Inför upphandlingen:
• Om du lägger ut arbetet måste du veta vad planen ska ha för inriktning på skötseln.
• Undersök vad olika leverantörer av skogsbruksplan erbjuder. (I SKOGEN 12-03 belyste vi skillnaderna.)

Bestäm din riskprofil
I stort sett alla nuvärdeskalkyler visar att gran i de flesta fall är det bästa ekonomiska alternativet efter stormen. Om allt går som det ska. Å andra sidan är risken med gran betydligt större. Det är som att investera i fonder: Hög risk kan ge rejält högre avkastning. Som skogsägare måste du bestämma dig. Om du har råd att ta risken är mycket gran troligen ett bra alternativ. Men om du är mer beroende av ett jämt kassaflöde än maximal avkastning ska du kanske överväga andra, mindre riskfyllda alternativ.
I sammanhanget bör du också tänka på skogsförsäkringen. En bra skogsförsäkring kan naturligtvis motivera en högre risk. Men det fungerar bara så länge försäkringsbolagen inte anpassar sina premier efter skogsägarens och fastighetens förutsättningar.

Tänk efter först
För de allra flesta är det uppenbart att skog är en långsiktig investering. Men ha det extra mycket i åtanke nu när det är stora arealer som ska föryngras och branschen vimlar av förståsigpåare.
Valet av trädslag, plantmaterial och föryngringsmetod kommer att påverka dig under lång tid framöver. Det kommer att kännas lite hårt om skogen på andra sidan rågången producerar så mycket mer än din när ni börjar se skillnaden om några år.

Anpassa skötseln till ditt mål
Med olika mål finns det anledning att satsa på olika strategier. Någon skogsägare har jakten som främsta mål. En annan vill att fastigheten ska avkasta så mycket som möjligt på kort sikt.
För den jagande skogsägaren kanske det främsta målet är att satsa på viltbete. Skiktade lövdominerade bestånd efter självföryngring ligger nära till hands. För den som satsar på hög avkastning är nog fortfarande granplanteringarna det säkraste kortet.
Den som inte tror att kvalitet i granskog kommer att betala sig i framtiden kan stödja sig på forskning som visar att värdeproduktionen i ett granbestånd är lika stor oavsett om man sätter 4500 plantor eller 1600 plantor per hektar. Det menar i alla fall professor Urban Nilsson vid SLU.
Kom i vilket fall som helst ihåg att råden i skogsbruket ofta är schablonartade och påverkade av virkesmarknaden. Det är inte alltid som de generella råden passar just dina mål. Hämta in kunskaperna men tänkt efter själv. Ifrågasätt den rådgivare som inte frågar vad du har för mål med skogsbruket.

Satsa på säkra kort
I samma takt som stormen blåste ned träd växte nya förståsigpåare upp. I vissa fall var råden kloka, i andra bottnade de i djup okunskap. Det är väl känt vilka föryngringsmetoder som fungerar och hur olika trädslag tillväxer. Ta till vara de kunskaperna.
Men våga också tänka bortom tall, gran och björk. Det kanske är läge att testa en eller annan exot. Sitkagran och douglas kan vara ett par exempel på trädslag som fungerar bra i södra Sverige.
Anpassa planttypen till förhållandena på hygget, uppmanar Karin Johansson vid SLU. Risken för frost, snytbagge styr ditt val liksom kvaliteten på markberedningen. Täckrot ger bra tillväxt, men lägre överlevnad.
Självföryngring är ofta billigt i etableringsfasen men innebär nog högre framtida röjningskostnader. Blandskogar av till exempel löv och gran kräver mer och intensivare skötsel än rena granbestånd. Tänk efter före och fundera vad föryngringen innebär för dig och din fastighet i framtiden.

Vänta på genetiken
Tänk på vad du planterar. Förädlat plantmaterial ger mycket högre produktion än ortens plantmaterial. Men det förädlade material är begränsat. Många plantskolor har inte tillgång till det idag.
Om det blir en brist på förädlat plantmaterial i spåren efter stormen kan det vara värt att vänta en tid med föryngringen, konstaterar Bo Karlsson på Skogforsk. Om det förädlade materialet är fem procent bättre finns det utrymme att vänta tre till fyra år innan den uteblivna produktionen på kalmarken har ätit upp produktionsvinsten.
Men kom ihåg att beakta andra faktorer som till exempel risken för mer gräs om du väljer att vänta.

Kräv en bra markberedning
En av de vanligaste orsakerna till att självföryngringar misslyckas är utebliven markberedning. De första erfarenheterna av att markbereda stormhyggen är goda. Det finns ingen anledning att sänka kraven på markberedning efter stormen.
Använd harv på stenigare marker och använd högläggning på mindre steniga marker. Högläggning ger som regel bättre omvända torvor när den används på rätt marker. Mekaniserad ålantering fungerar men är ett dyrt alternativ.
När du ändå ska satsa upp till 2000 kronor per hektar så se till att maskinerna gör ett bra jobb. En bra omvänd torva med mineraljord är i de flesta fall den bästa miljö en planta kan tänka sig. Visst blir det en del markpåverkan men efter några år brukar naturen ha läkt såren.
En bra markberedning tar också hänsyn till fastighetens historiska värden. I en undersökning från Riksantikvarieämbetet visade det sig att skogsbruket skadade 50 procent av kända fornlämningar i samband med markberedning.

Nödslakta inte restskogarna
Nödavverka inte sönderblåsta restbestånd för att börja om från början om inte lagen kräver det. Det är i stort sett aldrig lönsamt. Eric Agestam vid SLU har räknat på effekterna och menar att det inte ens lönar sig i restskogar där mer än 70 procent av träden har blåst omkull. Trots att tillväxtförlusterna bedöms till omkring 30 procent i slutändan går det inte att räkna hem den extra föryngringskostnaden.
Om du ändå tänker avverka i förtid och börja om från början är det kanske klokt att avvakta tills virkesmarknaden har stabiliserats och priserna återvänt till de normala. Naturligtvis kommer du i ett annat läge om du redan är på plats och avverkar i beståndet bredvid. Om det handlar om små arealer ska du kanske passa på för att minska kostnaderna för bland annat maskinernas flytt- och ställtid.

Lita inte på viltfönstret
Tidigare har viltet satt stopp för föryngringen av en rad trädslag. Efter stormen menar somliga att det är möjligt att föryngra vad som helst eftersom mängden viltbete ökar efter stormen. Det skulle minska trycket på föryngringarna.
Resonemanget med det så kallade viltfönstret bygger på att älg och rådjur inte kommer att orka äta upp allt det foder som växer upp efter stormen. Och att de plantor som planteras ska hinna växa upp innan viltstammarna har ökat.
Men lita inte på det. Det finns allt för många osäkra faktorer, menar Jonas Bergqvist på Skogsstyrelsen.
Hur mycket viltfoder kommer det att bli? Det finns inte mycket att äta i en tät granplantering. Hur kom-mer jägarna att reagera? Kommer de att hålla efter viltstammarna eller kommer man att försöka bygga upp ännu högre stammar än dagens?
Satsa på beprövade metoder och trädslag. Viltfönstret är smalare än vi tror.

Föryngra bara stora luckor
Luckor ska vara minst mellan 30 och 40 meter i diameter för att det ska löna sig att plantera igen dem. I mindre luckor än så ”överförs” tillväxten till kantträden samtidigt som plantornas tillväxt sänks på grund av kanteffekter. Det menar Fredrik Nordborg vid SLU i Alnarp.
Tänk på att skogsvårdslagen betraktar en lucka som är större än 0,5 hektar som ett hygge som ska avverkningsanmälas. Då måste du säkerställa föryngringen på ett eller annat sätt.

Text: Erik Viklund