Spara rase till älgens meny

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
Digitala skogsfrukostar och seminarier
Exkursioner runt om i landet
Unika förmåner och rabatter

Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Logga in

Betande träd
BETADE TRÄD Återkommande betning har fått ekarna att stanna i knähöjd. På bilden ser vi ett bergimpediment som fungerar som rena viltåkern. Betade träd bör man alltid spara, även på produktiv mark. De smakar bättre och ger obetade en chans att klara sig.

SNÖ På vintern betas gärna fällda tallar av älgar, oavsett om det är vind eller maskiner som fällt dem. Både rådjur och älgar äter gärna ljung och blåbärsris om snön inte är alltför djup och det blir för energikrävande att krafsa fram. Foto: Magnus Strandberg

lövträd i höstfärger
BRYN Undvik raka beståndsgränser mot viltåkrar och annan öppen mark. Skapa i stället cirka trettio meter breda bryn, där lövet gynnas. Foto: Stefan Örtenblad/SKOGENbild

lövriset lagd överst
LÖVRIS ÖVERST Det finns flera goda skäl att lägga tall- och lövriset överst vid slutavverkning med skördare. Djuren hittar stora mängder kvist som annars vore dolda av granriset. De når kvistarna även om det är mycket snö. Djuren lockas dessutom ut till öppna ytor i stället för att vara hänvisade till bete i känsliga ungskogar. Foto: Magnus Strandberg

röjd vägkant
VÄGKANT Gallra bort all gran tre till fem meter från vägkanten, men spara tall och björk. Tre år senare har det kommit brakved, lingonris, blåbär och ljuskrävande träd som rönn, asp, sälg och björk. Dessutom torkar vägen upp snabbare efter regn och tjällossning. Du får också bättre jaktpass på köpet. Om zonen inte betas tillräckligt hårt är det lätt att röja den maskinellt. Foto: Magnus Strandberg

Viltåker vid sjö
VILTÅKER Enklast är att återställa tidigare jordbruksmark. På viltåkern hittar rådjur och många andra växtätare mycket mat. I kantzoner kring både naturliga och anlagda våtmarker finns mycket lövsly som ger kvistbete på vintern och lövbete på sommaren.

Man röjer i midjehöjd
RÖJ Röj gran- och tallföryngringar med tanke på foderproduktion. Brunnsröj kring huvudstammarna och spara det löv som inte konkurrerar. Midjeröj lövet i en andra röjning. Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild

Löv- och kvistbete under kraftledning
LEDNINGSGATOR Kraftledningsgatorna producerar stora mängder löv- och kvistbete på mark som man inte kan odla något högväxande på. Här har kanterna på videbuskarna och brakveden betats hårt.

Halvfälld träd
HALVFÄLLNING Man ska vara rädd om rase-träden. De blir gamla och producerar massor med kvistbete. Om ett träd måste tas bort kan man halvfälla det och göra ett barträd. Här får viltet maten serverat i mulhöjd, det är bara att hugga in.