Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Mattias Jonsson vid Lantbruksuniversitetet, SLU, har räknat på hur man till lägst kostnad minskar bristen på död ved. Resultaten presenterades på konferensen Naturvård 2005 som arrangerades i Uppsala av Skogforsk och SLU.
Mattias Jonsson har jämfört åtgärderna i två län.
I Västerbottens inland är det kostnadseffektivt att lämna hela bestånd, räknat per kubikmeter död ved. Dessutom är ansamlingar av döda träd ofta bättre för naturvården än utspridda.
I Kronobergs län däremot är det en förhållandevis dyr lösning att lämna hela bestånd. Skogen är helt enkelt för dyr. I Småland är det däremot förhållandevis billigt att kapa träden en bit upp för att skapa högstubbar.
— Man bör alltså lägga lite olika tonvikt på åtgärderna i olika delar av landet, kommenterar Mattias Jonsson.
I norra Sverige bör man i större utsträckning än i söder inrikta sig på att avsätta skogsmark helt.
I söder bör man satsa mer på åtgärder inom brukade bestånd. Men även där måste sådan naturvård kombineras med dyrare åtgärder för arter som behöver mycket död ved.
Den dyraste metoden i båda regioner är att förlänga skogens omloppstid, en åtgärd som ofta förespråkas i naturvårdssammanhang.
Text: Bengt Ek