Snytbaggen – en svårknäckt nöt

15 november 2006 Snart är det planteringsdags, men snytbaggen är en svår nöt att knäcka. Det finns hundratals forskningsrapporter skrivna, men ännu väntar Göran Örlander på den stora uppfinningen som ska lösa problemet. Som vetenskaplig ledare på Asa försökspark har han ändå ett antal goda råd.

Snytbaggen – en svårknäckt nöt

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Det finns fem miljarder människor i världen. Och lika många snytbaggar i Sverige. Så visst är det stora styrkor som samlar sig för angrepp mot årets planteringar.
— Men det vore ju löjligt om en centimeterlång insekt skulle sätta käppar i hjulet för Sveriges viktigaste näring, säger Skog Dr Göran Örlander.
Ändå är det svårt att få fram en slutgiltiga lösning på snytbaggeproblemen.

En lång hyggesvila är i alla fall ett av de säkraste skydden. Skogsägare som tänker använda hyggesvila bör vänta åtminstone fyra år, kanske fem. Problemet är naturligtvis att hyggesvilan ger förlorad tillväxt varje år och mycket vegetation

Tallskärm hjälper
— Tallskärmar minskar snytbaggeangreppen. Ja, även granskärmar, men de för med sig andra problem med storm- och insektsskador, säger Göran Örlander.

Snytbaggen gnager på skärmkronorna. För att se om snytbaggarna helt enkelt kan äta sig mätta på annat än plantor lade forskarna en gång i veckan färska tallgrenar nära nyplanterade plantor. Och skadorna blev mycket riktigt betydligt mindre! Men varför? Riset visade sig ha samma skyddande effekt när snytbaggarna inte är uppe i tallkronorna och gnager.
— Utan att alltså förstå varför kan jag ändå rekommendera en tallskärm, ungefär 150 träd per hektar för att få effekt.
— Annars är markberedning ett av våra huvudspår just nu. Effekten beror mycket på hur man markbereder och sätter plantan. Sätt plantan helst 20 cm från humuskanten. Men framförallt i ren mineraljord!

Fel markberedning
Den som vill plantera på den omvända torvan kan gärna göra det — om det finns fem centimeter mineraljord överst. Det ger samma effekt som en mineraljordsfläck.
— Eller åtminstone två cm mineraljord, minst 10 cm runt plantan.

Men markberedning är en färskvara. Vid en försöksplantering i augusti blev angreppen betydligt mindre där man markberett alldeles före, jämfört med där forskarna låtit markbereda redan i maj — trots att de rensat bort sommarens vegetation.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb