Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Olle Westling vid Institutet för Vatten- och luftvård ansåg talet om tillväxtförluster på grund av försurning och övergödning nog är ett bra sätt att vinna poäng på i internationella förhandlingar om utsläppsbegränsning. Men svårt att leda i bevis.
— Glöm förhandlingarna i Bryssel! Ett tydligare problem är förstörd vattenmiljö och döda sjöar. De är ett skogligt ansvar.
Rena antaganden
Hans-Örjan Nohrstedt, SkogForsk, avslöjade att många av de skötselråd mot urlakning som ges bygger på rena antaganden eller utländska studier. I Sverige har ingen visat att trädbårder mot vattendrag ger mindre urlakning till vattnet, att utspridning av hyggesris ger mindre urlakning totalt sett, att markberedning ger mer urlakning totalt sett eller att en skärm verkligen bromsar urlakningen under hyggesfasen. Flera forskare instämde i att försurning och kvävemättnad ur skogsproduktionssynpunkt inte är några akuta problem i stora områden. —I våra studier finns inget som tyder på att närningsurlakning och försurning ger minskad tillväxt idag, konstaterade Göran Örlander, SLU. —Kalkning och vitaliseringsgödsling har hittills inte givit någon positiv effekt på kådrinning, kronutglesning eller tillväxt, fyllde Ulf Sikström, SkogForsk på. Däremot är kådflödet ganska tydligt kopplat till torkan enligt Göran Örlander.
Återför näring
– Näringsuttagen ur skogen måste kompenseras — även om föroreningarna skulle försvinna. Det underströk Olle Westling. Askåterförning behöver troligen kompletteras med gödsling av bristämnen. Svavelgödsling, som på den sydsvenska jordbruksmarken, tycks skogen däremot inte behöva. Träden tar upp mindre svavel än åkergrödorna. Flera forskare var skeptiska till storskaliga åtgärder på grund av akuta hot från försurning, kvävenedfall och utlakning. Det är svårt att visa att anpassad skötsel, till exempel mer björk, lönar sig ekonomiskt men ändå gavs en rad förslag på anpassningar i skogsskötseln (se tumregler vid försurning).
Text: Bengt Ek
