Sköt inte skogen som alla andra!

I den bästa av världar innebär det bara en gigantisk arbetsinsats för din egen del eller för nästa generation ägare, när skogen ska röjas och gallras.
I den sämsta av världar kan du se fram mot ett överutbud på gallringsvirke under några år med fallande virkespriser, brist på lämpliga maskiner, svårigheter att fördela intäkterna och dessutom visar det sig att nästa storm kommer året efter att du har gallrat och din skog blåser omkull igen.

En lösning är variation. För det finns inte ett ensamt sätt att sköta skogen som är bäst. Det som ser ut som en dålig investering på beståndsnivå kan vara en bra satsning på fastighetsnivå. Ta tillfället i akt. Gör inte som alla andra och gör framför allt inte likadant över hela fastigheten.
Variation sprider riskerna både avseende sortimentsavsättning och stormskador. Variation ger bättre lönsamhet, kanske inte i det enskilda beståndet, men sett över hela det egna skogsbruket. Variation ger en roligare skog och i en tid när allt färre lever av och på sin fastighet kommer lusten att bli en viktig drivkraft när skogarna ska brukas.

1. Välj andra trädslag. Olika trädslag har olika omloppstider. Utnyttja den rytmen för att sprida åtgärderna i tid och rum. Dessutom är olika sortiment en riskspridning i sig. Vem vet vad som kommer att efterfrågas när det är dags för gallring och slutavverkning. Löv är som regel dessutom stormfastare än barrträd.
Tall är på somliga marker ett bättre alternativ om man kan tänka sig att stängsla.
Bland våra främmande trädslag finns en hel uppsättning med alternativ till gran, tall och björk. Sitka, hybridlärk, douglas och förädlad björk är några exempel, var och en på sin ståndort. Tyvärr är kunskaperna begränsade hur de ska skötas under svenska förhållanden.
Bland de inhemska trädslagen kan ädla lövträd vara en nisch på de riktigt bördiga markerna eller så är det dags att väcka liv i den gamla trotjänaren klibbalen. Ingen så hett eftertraktat i dag, men vem kan spå i framtiden?

2. Satsa på tvåskiktad skog. Två ”årgångar” ungskog, två skikt, kan när det lyckas förskjuta tidpunkterna för gallring. Skärmen, de större träden, avvecklas tidigt och ger snabba pengar. Underbeståndet sent, jämfört med den vanliga planterade granen. Dessutom kan den andra generationen gran eventuellt självföryngras och spara in föryngringskostnad.
Björkskärm och gran i underbeståndet är ett klassiskt alternativ i det här sammanhanget. Den aktive markbereder och satsar på planterad, förädlad björk. Underbeståndet av gran blir en bonus. Den passive satsar på självföryngrad björk men måste absolut se till att granen kommer in, annars är risken stor att produktionen blir låg.
Andra ingredienser i en trädslagsgrogg kan vara hybridlärk, klibbal eller hybridasp över gran.

3. Välj olika planteringsförband. Vem har sagt att man alltid måste satsa på 2500 plantor per hektar? Pröva med 1000 granplantor. Glesa förband ger grova träd, tidig avverkning och behöver bara gallras en gång för att ta bort vargarna. Dessutom minskar risken för stormfällen och röta med färre gallringar.
Att bara plantera 1000 granar är inte lagligt i sig, men komplettera med ett eller flera tusen självföryngrade björkhuvudstammar så säger inte skogsvårdskonsulenten någonting. Vill du ha bort lövet kan du justera det i röjningen. Färre plantor ger färre gallringar och tidig slutavverkning. Något fler plantor ger en extra gallring och avverkning något senare. Har du planterat glest, tänk på att också röja för en gles skog med inriktning på tidig gallring och slutavverkning.

4. Undvik hyggesvilan. Hyggesvila har förts fram som ett alternativ både för att senarelägga åtgärderna, men kan också vara ett sätt att minska risken för snytbaggeangrepp. Medaljen har dock en baksida. Risken är stor att gräs och annan vegetation konkurrerar ut plantorna. Dessutom gör knappast ett par års senare föryngring någon skillnad när det är dags för gallring och röjning. De kommer att infalla ungefär samtidigt i alla fall. Ska du sprida åtgärderna över tiden måste det till mer drastiska grepp, eller kombinationer.

5. Det är aldrig för sent. Visst kommer det att ha stor påverkan vilket trädslag du satsar på i föryngringsfasen. Men det är aldrig för sent att justera beståndsrytmen. Röjningarna är första läget. Trädslagsvalet och antal stammar kan påverkas i hög grad och ger möjlighet att förlänga tiden till första gallring, styra om trädslagsvalet eller att satsa på kvalitet eller hög volym av lägre kvalitet.
Gallringar kan göras på en rad olika sätt, framför allt i gran. Tätare intervall och svagare uttag står mot hårdare uttag och längre tid mellan gallringarna.

6. Satsa på något annat. Ett mer radikalt sätt att sprida risken är att göra något mer av sin skog än att producera virke. Turism, landskapsvård, naturvård är exempel på sådant som vissa skogsägare värderar högre än virket. En sådan inriktning påverkar naturligtivis också hur man sköter skogen.

Text: Erik Viklund