Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Skogssådden var 1940- och 50-talens metod. Vid de återväxtinventeringar som under senare delen av 1950-talet gjordes av Skogsvårdsstyrelsen i norra Sverige uppgick andelen sådd till närmare 30 procent i ett skogsbruk där självföryngring ännu var den dominerande metoden.
Men sedan sjönk intresset för skogssådd allt mer för att nästan helt försvinna under 1980-talet när många av dagens skogsbrukare kom in i branschen. Och det trots att metoden i återväxthänseende visade sig ge ett lika bra resultat som att sätta färdiga plantor, i alla fall för norra Sverige där man huvudsakligen sådde tall.
Orsakerna till det vikande intresset för sådden var flera. En av dem var plantskolornas etablering och utvecklingen av förädlat plantmaterial. Skogsbruk började också bli en fråga om tidsutnyttjande och där gav konventionell plantsättning föryngringen en ”snabbare start”.
En annan orsak till det minskade intresset var att den personalintensiva hyggesbränningen fasades ut. I jakten på kostnader övergick man allt mer till mekaniserad markberedning som direkt gynnade plantsättning. Och till slut visade jämförande erfarenheter att sådd var mer känslig för vegetationskonkurrens, framför allt i södra Sverige.
Men i dag är läget annorlunda. Ny teknik och nya forskningsrön gör att sådd kommer starkt som föryngringsmetod. Markberedning och maskinell sådd bidrar till att metoden åter betraktas som ett konkurrenskraftigt alternativ, inte minst om man ser till kostnaderna. Om man därtill lägger utvecklat och förädlat frömaterial, så har man argumenten som gör att såddförespråkarna hävdar att man idag kan ”räkna hem” metoden på ett helt annat sätt än vad som var fallet för endast tio år sedan.
Med början i norra Sverige har sådd under de senaste tio åren successivt letat sig söderut. Skogsstyrelsens återväxtinventeringar visar att sådd idag utförs på drygt två procent av den totala föryngringsarealen. För Norrland ligger siffran snudd på det dubbla. Huvudsakligen rör det sig om svensk tall och concorta.
Text: Per Ericsson