Skogsbruket tänder

9 november 2006 Anders Fredriksson vet nu att det krävs kunnande och resurser för att hantera en hyggesbränning. Elden låter sig inte alltid dompteras till lydnad, så i fortsättningen får brankåren vara med och planera i förväg. Istället för att rycka ut och släcka. För naturvården blev skogsbranden i alla fall perfekt.

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Junidagen bländar. Eftersläckningen har börjat när det blåser upp över den pyrande sotöknen. Vinden tar fart mellan svarta granskelett och sveper glöd in i skogen bredvid. En lyckad hyggesbränning förvandlas sekundsnabbt till en rasande skogsbrand.
Anders Fredriksson, planerare på AssiDomän i Lycksele, summerar.
Från några hundra hektar för fem år sedan, till ett par tusen hektar 1996. De närmaste åren en fortsatt ökning, kanske upp emot 4 000 hektar per år. Det handlar om bränning i svenskt skogsbruk.
AssiDomäns Örådistrikt är med.
— Vi kommer att bränna 40 – 70 hektar per år, en fjärdedel är naturvårdsbränning och resten hyggesbränning, säger Anders Fredriksson.

Otur
Men även de högsta naturvårdsvisioner kan blixtsnabbt förvandlas till en mardröm.
— Det var ren och skär otur. Det började blåsa sex — sju timmar efter bränningen var klar. Vinden kastade glöd bland torrgranar 70 meter in i skogen Även om vi hade haft en helikopter så hade den varit hemskickad när det hände.

20 brandmän, två militärhelikoptrar och en ambulanshelikopter bekämpade skogsbranden i Orrträsket.
Sjuhektarshygget utökades med 20 hektar brunnen ungskog. 70 hektar skräpskog gick också upp i rök.
— Rent miljömässigt blev det helt perfekt. Men hädan efter kommer vi att besiktiga alla objekt tillsammans med personal från brandkåren. Då kommer vi att måla upp olika scenarier, planera åtgärder och utbyta kunskaper.

Enkla hjälpmedel
Låt maskiner skapa risfria zoner och jordsträngar! lyder Fredrikssons råd. Med enklare medel som järnspett och dynamit kan man spränga upp vattenhål i myrkanter.
— Då får man små viltvatten på köpet, tillägger Fredriksson.

Han ger också rådet att se till att någon i personalen bara har till uppgift att ha uppsikt över vad som händer i utkanterna. Att lära av de äldre är en annan uppmaning:
— Än idag finns det kvar gammalt folk som kan ge tips och råd. Deras kunskaper tar man inte ifrån dem, även om de är gamla.
Fredriksson och hans kolleger låter sig inte avskräckas. Redan dagen efter storbranden brändes två hyggen till…

Text: Carina S:son-Wigren

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Simeon säljer på Biometria
SkogsJobb