Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Junidagen bländar. Eftersläckningen har börjat när det blåser upp över den pyrande sotöknen. Vinden tar fart mellan svarta granskelett och sveper glöd in i skogen bredvid. En lyckad hyggesbränning förvandlas sekundsnabbt till en rasande skogsbrand.
Anders Fredriksson, planerare på AssiDomän i Lycksele, summerar.
Från några hundra hektar för fem år sedan, till ett par tusen hektar 1996. De närmaste åren en fortsatt ökning, kanske upp emot 4 000 hektar per år. Det handlar om bränning i svenskt skogsbruk.
AssiDomäns Örådistrikt är med.
— Vi kommer att bränna 40 – 70 hektar per år, en fjärdedel är naturvårdsbränning och resten hyggesbränning, säger Anders Fredriksson.
Otur
Men även de högsta naturvårdsvisioner kan blixtsnabbt förvandlas till en mardröm.
— Det var ren och skär otur. Det började blåsa sex — sju timmar efter bränningen var klar. Vinden kastade glöd bland torrgranar 70 meter in i skogen Även om vi hade haft en helikopter så hade den varit hemskickad när det hände.
20 brandmän, två militärhelikoptrar och en ambulanshelikopter bekämpade skogsbranden i Orrträsket.
Sjuhektarshygget utökades med 20 hektar brunnen ungskog. 70 hektar skräpskog gick också upp i rök.
— Rent miljömässigt blev det helt perfekt. Men hädan efter kommer vi att besiktiga alla objekt tillsammans med personal från brandkåren. Då kommer vi att måla upp olika scenarier, planera åtgärder och utbyta kunskaper.
Enkla hjälpmedel
Låt maskiner skapa risfria zoner och jordsträngar! lyder Fredrikssons råd. Med enklare medel som järnspett och dynamit kan man spränga upp vattenhål i myrkanter.
— Då får man små viltvatten på köpet, tillägger Fredriksson.
Han ger också rådet att se till att någon i personalen bara har till uppgift att ha uppsikt över vad som händer i utkanterna. Att lära av de äldre är en annan uppmaning:
— Än idag finns det kvar gammalt folk som kan ge tips och råd. Deras kunskaper tar man inte ifrån dem, även om de är gamla.
Fredriksson och hans kolleger låter sig inte avskräckas. Redan dagen efter storbranden brändes två hyggen till…
Text: Carina S:son-Wigren