Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Att lämna en fröträdställning eller en högskärm är en chansning. Föryngringen kan bli tät och lyckad — eller usel. Ännu har forskningen inte kunnat förklara ordentligt varför det går som det går. Länge har brist på grobart frö angetts som förklaring till många misslyckanden. Men flera forskningsresultat visar att fröbrist sällan är den huvudsakliga orsaken.
Förklaringen att frön blir uppätna har ofta fått stå i bakgrunden. Det kan bero på att sådana angrepp slår ojämnt och är svåra att upptäcka. Ingen har vetat hur många frön som äts upp, när risken är störst eller vilka djur som är glupskast.
Hyggen skyddar
Men ny forskning vid lantbruksuniversitetet, SLU, pekar ut den största boven i dramat. Skogens egen ”mördarsnigel”, den bruna skogssnigeln, sätter i sig mer än hälften av de försvunna trädfröna och groddplantorna. I södra Sverige härjar också den svarta skogssnigeln.
Skog Dr Ove Nystrand har klistrat fast små trådar vid skogsfrön i Småland och framförallt i Västerbotten. Efter en tid har han letat upp trådarna och tittat på frö- eller plantresterna. Gnaget avslöjar vilket djur som varit framme.
Resultaten presenterades vid Skogs- fakultetens jubileumskonferens i Umeå. Den bruna skogssnigeln äter med förtjusning frön från gran och tall, liksom groddplantor om de är yngre än en månad. Snigeln stod för 60 procent av skadorna i undersökningen. Skalbaggar och sorkar tog resten.
— Kalhyggen skyddar fröna. Där blev som mest 25 procent uppätna. I fröträdsställningar och högskärmar blev predationen närmare 50 procent och i sluten skog i genomsnitt nästan 80 procent! Både i skärmar och i sluten skog fanns bestånd där i stort sett alla frön eller groddplantor blev uppätna, säger Ove Nystrand.
Den bruna skogssnigeln trivs bara i fuktig miljö. Det är anledningen till att det brukar finnas mellan fem och 20 stycken per kvadratmeter (!) i skogen, men mycket färre på hygget. Regniga år är risken för skador betydligt större. Troligen härjar snigeln också mer på fuktig mark än på torr.
Ove Nystrand har även noterat att sniglarna är mycket beroende av det skydd markvegetationen ger. Markberedning minskar angreppen dramatiskt.
Markbered i skärm
Under de senaste åren har användningen av granskärmar ökat till ungefär fem procent av föryngringen i Sverige. Ofta är det täta skärmar på fuktig mark utan markberedning. Där är risken stor att snigeln går till angrepp. Och mycket riktigt använder många praktiker granskärm mest där föryngringen redan har slagit till.
— Granskärmen kan ha framtiden för sig, men det förutsätter nog någon form av markbehandling, menar Ove Nystrand.
Under massiva fröår, när det kanske faller tusentals frön per kvadratmeter, överlever fler plantor. Även sniglar blir mätta. Fröätarna kan alltså vara en av förklaringarna till att det behövs goda fröår, även om det egentligen faller ”tillräckligt” med frön även under andra år.
Bengt Ek