Skillnad på skydd och skydd

6 oktober 2017 Det finns en rad olika typer av skydd för områden med höga naturvärden, både tvingande och frivilliga. En del är beskrivna i lag, andra kan vara enskilda aktörers egna former för frivillig avsättning. Begreppen kan vara svåra att sära – här reder SKOGEN ut de viktigaste.

Skillnad på skydd och skydd

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

BIOTOPSKYDDSOMRÅDE. Beslutas av Skogsstyrelsen när det rör sig om skogsmark. Beslutet gäller för all framtid och markägaren får full ersättning för de begränsningar i brukandet som skyddet medför. Ett påslag på 25 procent på värdet av skogen görs också.

CERTIFIERING. Skogsbrukare som är certifierade enligt FSC eller PEFC åtar sig att använda fem procent av skogen för naturvårds­ändamål.

EKONOMISKA IMPEDIMENT. Områden där det är olönsamt att avverka skyddas ofta helt enkelt av de ekonomiska lagarna.

EKOPARK. Landskap med höga naturvärden där minst hälften av ytan frivilligt skyddas som ren naturvård och resten kan brukas. Instiftat av Sveaskog men kan tillämpas av andra markägare också.

FASTIGHETSAVTAL. Naturvårdsavtal för hela fastigheter som har en stor andel höga naturvärden.
 
FRIVILLIGT SPARANDE. Familjeskogsbrukare avsätter vissa områden i sin skog för naturvårdsändamål. Ofta föreslås de i skogsbruksplanen. I normal avverkning lämnas ofta hänsynsytor i större utsträckning än lagen kräver, t ex kring vattendrag.

LANDSKAPSPLANER. Skogsbolagens landskapsplaner skyddar vissa miljöer. Andra skapas genom t ex naturvårdsbränning och återskapande av värdefulla biotoper.

MÅNGFALDSPARK. Landskapsavsnitt i SCA:s skogar som liknar ekopark. Minst halva skogsarealen avsätts eller sköts för att gynna natur- eller kulturvärden.

NATIONALPARK. Mycket starkt skydd och ska bevara den finaste naturen för kommande generationer. Staten måste äga marken vid bildandet av en nationalpark. Naturvårdsverket gör det förberedande arbetet tillsammans med länsstyrelser och andra lokala aktörer. Det är viktigt att den nya nationalparken har stöd i bygden där den bildas. I slutänden är det riksdagen som bestämmer vilka områden som blir nationalparker. 

NATURA 2000. Ett nätverk av skyddad natur inom EU. Starkt skydd. EU har listat skyddsvärda naturtyper och arter och medlemsländerna har uppdrag att skydda delar av dem. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket ger förslag till regeringen som beslutar vilka områden som ska föreslås till EU som fattar slutligt beslut. Natura 2000-områden kan ägas av privata markägare eller av staten, men ingen ersättning utgår förrän en myndighet skyddar området genom att bilda naturreservat eller motsvarande.

NATURRESERVAT. Bildas antingen genom att markägaren får intrångsersättning och fortsätter äga området eller genom att Naturvårdsverket köper det. Avtalet kan innehålla krav på infor­mationstavlor, vindskydd m m. Vid bildande av naturreservat med intrångsersättning får markägaren 125 procent av markens eko­nomiska värde. Vid köp av mark 100 procent. Även kommuner kan bilda naturreservat.

NATURVÅRDSAVTAL. Tecknas mellan markägaren och Skogs­styrelsen eller länsstyrelsen. Gäller max 50 år. Ersättningen be­räknas på områdets virkesvärde minus avverkningskostnader (s k rotnetto). För ett 50-årigt avtal blir ersättningen cirka 60 procent av rotnettot, för ett kortare avtal mindre.

NYCKELBIOTOP. Skyddsvärd miljö där rödlistade arter förväntas leva, även om de inte har hittats. Skyddas inte i lagen men får inte avverkas enligt certifieringsregler.

SKOGSVÅRDSLAGEN. Det är inte tillåtet att slutavverka på ­im­pediment. Lagen ger även visst skydd åt ”hänsynskrävande ­bio­toper”. Även skyddszoner kring till exempel vattendrag omfattas ­liksom skog som skyddas för att Sverige ska leva upp till artskyddsförordningen.

Källor: Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen m fl

SKOGEN 9/2017

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb