Skarpt läge för timmerförordningen

Om en dryg månad är EU:s nya timmerförordning svensk lag. Då gäller nya regler för alla som fäller ett träd och säljer någon del av det. Om en skogsägare direktsäljer industrivirke eller brännved måste denne dokumentera ursprunget. Det uppger Skogsstyrelsen som är kontrollmyndighet.

För den enskilde skogsägaren räcker avverkningsanmälan och SDC:s uppgifter i violsystemet, det vill säga mätbeskedet, som intyg om virkets ursprung. Dokumenten ska sparas i fem år. Men avverkningsanmälan finns bara för slutavverkning. Vilka dokument som gäller för gallringsvirket är en fråga som fortfarande flyter.
Syftet med förordningen är att komma tillrätta med det globala problemet med illegalt avverkat virke. Det innebär att alla träprodukter inom EU ska vara möjliga att spåra. De måste tillhandhålla uppgifter om träprodukternas historia vid kontroller kallas ”verksamhetsutövare”. De kan vara skogsägare, virkesköpare och importörer av träprodukter.
Om en skogsägare gallrar själv måste han eller hon dokumentera detta för att kunna  visa upp vid en kontroll.
–Bekymret är att det finns väldigt få regleringar av gallring i Skogsvårdslagen. Där finns inget krav på anmälan och vi avser inte att införa det, säger Stefan Karlsson på Skogsstyrelsen. Problemet är egentligen Skogsstyrelsens. Det blir svårt för oss att hitta gallringarna. I Finland krävs anmälan för gallring.

Skogsstyrelsen är alltså den myndighet som ska sköta kontrollen. Bland de cirka 27000 verksamhetsutövare – bolag och enskilda skogsägare – som varje år anmäler en eller flera slutavverkningar slumpas cirka 270 ut för kontroll. De kommer för det mesta att ombes skicka in dokumentation på allt virke de har avverkat (”placerat på marknaden”), även till exempel gallringar eller grot. Fältkontroller blir däremot inte vanliga.
I någon mån görs också riktade kontroller om myndigheten bedömer att det finns någon särskilt risk. Kontrollerna beräknas kosta 6,4 miljoner kronor. De ska bekostas av skattemedel, inga avgifter för verksamhetsutövarna alltså.
Dessutom ska kontroller varje år göras hos cirka 100 av 7400 importörer.
Vad händer då om man bryter mot den nya lagen? Alla EU-länder är straffrättsligt suveräna. Det betyder att Sveriges Riksdag måste anta en ny lag om påföljder. Det finns ett förslag från Skogsstyrelsen som först i höst beräknas komma till riksdagen. Dess bestämmelser som är ett komplement till EU:s timmerförordning kan börja gälla tidigast årsskiftet 2013/2014. Fram tills om ett år kan man alltså antagligen inte dömas till något straff, eller ens få ett vitesföreläggande.
Enligt det förslag som kan börja gälla då kan den som döms för ett grovt brott få fängelse mellan sex månader och fyra år. Vid bedömningen om brottet är grovt ska domstolen särskilt beakta om det har utgjort led i en brottslighet som utförts systematiskt och under lång tid, i stor omfattning eller i vinstsyfte.

För importörer blir det tufft säger Stefan Karlsson, Skogsstyrelsen.
–Det kan vara oerhört svårt att hålla reda på alla olika sortiment och trävaror som importeras från länder med bristfällig admini-stration och där korruption är vanligt.
Import kan bestå av många olika produkter baserade på virke: Timmer, massaved, trävaror, emballage, möbelvirke, snickerivirke, halvfabrikat, färdiga möbler, etc. Företagen som importerar kan vara stora jättar som skogsbolag, Ikea och Jysk, men även mindre designföretag.

Designföretagen och alla importörer är ”verksamhetsutövare” precis som skogsägare. Dokument ska sparas i fem år och innehålla uppgifter om avverkningstillfälle, plats, volym och sortiment, det vill säga timmer, trädslag och köpare.
Olagligt avverkat virke kan beslagtas och säljas för offentlig verksamhet. Om verksamhetsutövaren brutit mot lagen som näringsidkare kan företagsbot utdömas. Företagsbot ska öka incitamenten för en näringsidkare att organisera verksamheten på ett sätt som motverkar överträdelser av lagstiftningen. Företagsbot är tänkt att bidra till en sund konkurrens på lika villkor.

SKOGEN 1/2013