Självföryngrad björk är en möjlighet

•• Var passar björk?
På fuktiga och ofta på friska marker, men inte på torra.
Möjligheterna skiljer sig mycket mellan olika delar av landet: Björkens kvalitet brukar bli bra runt Växjö, men söderut mot Skåne och västerut mot Halland blir den sämre. Man vet inte om det främst beror på proveniensen.
I Halland finns rena skräckexempel på frisk mark. Visst är det riklig nederbörd, granen växer bra, men björken blir dålig ändå. Vatten finns men jordarna är för grova.

•• Var får man upp björkskog av sig själv?
Det är svårt att veta i det enskilda fallet. Man får avvakta och se om självföryngringen kommer. SKOGEN har nyligen skrivit om siffror från riksskogstaxeringen som visar att knappt hälften av den friska marken får en tillräckligt tät björkskog naturligt. På fuktig mark är det närmare 80 procent.

•• Självföryngrad björk har visat sig växa betydligt sämre än man tidigare har antagit. På vilka marker är björk egentligen godkänd enligt skogsvårdslagen?
Varken lagen eller tillämpningen har förändrats av de nya rönen om låg tillväxt. Både glasbjörk och vårtbjörk är numera tillåten på all fuktig mark. Vårtbjörk är tilllåten på all frisk mark utom den magraste, som lavmarker — men de brukar ju sällan höra till ”frisk mark”.
(Frisk mark är skog där grundvattnet ligger på 1-2 m djup. Ofta sluttande mark. Ofta i sluttningar och ofta mossmarker. Man kan gå i lågskor även efter en regnskur. Två tredjedelar av skogsmarken i Sverige räknas som frisk mark.)

•• Många avråder. Hur dåligt växer egentligen självföryngrad björk?
Den självföryngrade björkens tillväxtmöjligheter lig­ger i genomsnitt på 46 procent av granens, alltså mindre än halva produktionen. Det visar en rapport från Skogs-styrelsen grundad på data från Riksskogstaxeringen.
Med en stor andel självföryngrad björk på fastigheten minskar dessutom möjligheterna att kompensera den förlorade tillväxten med till exempel förädlade plantor eller gödslad gran på resten av marken.
Björken är visserligen mindre utsatt för stormskador än gran, men enligt beräkningar är granens ekonomi i genomsnitt så mycket bättre att till och med stormar av Gudruns omfattning vart femte år inte ändrar förhållandet mellan trädslagen, sett över ett större område.
Å andra sidan: Dessa siffror bör kunna förbättras genom ett bra val av objekt, riktigt insatt markberedning, bra anpassning till björkens fröfall och intensiv skötsel.

•• Är risken stor att man får självföryngrad glasbjörk — som växer sämre än vårtbjörken?
Nej, man får ofta glasbjörk i fuktiga partier, där den passar. På frisk mark dominerar vårtbjörken bland fröplantorna. Oftast domineras självföryngringen av den björksort som är vanligast i området.

•• Gäller stormbidraget självföryngrad björk?
Nej, stödet gäller plantering och bara efter Gudrun, inte stormen Per. Däremot täcker det så kallad glesplantering med gran, vilket även förutsätter ett inslag av björk för att det ska bli tillräckligt med huvudplantor.
Återväxtstödet täcker inte alls stormfällor som är mindre än en halv hektar. Där kommer det troligen bli mycket självföryngrad skog.

•• Hur ska den självföryngrade björken skötas?
Mycket. Tidig plantröjning, ungskogsröjning och täta gallringar. Björk som står trångt tappar mycket i produktion. Det tar lång tid innan en hopklämd krona växer ut och tillväxten tar fart igen.
Lövet kommer inte överallt. Efter några år blir det dags att plantera i luckorna.
Kronobergsmetoden går i korthet ut på att gran kommer av sig själv under de röjda björkarna, som håller undan gräset. De självföryngrade granarna kan kompletteras med planterad gran. Senare kan man gallra brännved och slutligen avveckla det mesta av björken vid första gallringen av gran.

•• Kan man anlägga båda trädslag samtidigt? Alltså plantera gran på ett färskt hygge och låta självföryngrad björk växa ifrån granen, bilda en skärm?
Nej, oftast blir det för stor konkurrens mellan björken och granen. Björken måste få ett försprång — eller röjas bort.

•• När måste man som skogsägare bestämma sig för att antingen plantera gran eller bara låta björken växa?
Planteringsstödet efter Gudrun finns till och med 2010. Fram till dess kan man vänta och se om det blir tillräckligt med löv. Man brukar räkna med att det behövs 3000 jämt fördelade huvudstammar per hektar för att det ska bli en bra björkskog. Om tre år bör skogsbrukaren alltså ha bestämt sig för att markbereda och plantera, till exempel gran.
Många menar att det är bråttom att markbereda och plantera gran omgående, innan gräs och sly tar över. Andra tar det lugnare: Det är trots allt inte så många år sedan fackfolk rent av rekommenderade några års hyggesvila.

Källor: PM Ekö, SLU. Jonas Bergkvist, Skogsstyrelsen. www.kunskapdirekt.se Skogforsks arbetsrapport ”Strategiska skogsbruksval”.