Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Fredrik Samuelsson
Är det inte svårt och olönsamt att beskåda blöta marker?
– Nej, det finns många fördelar med att plantera på blötmarken i stället för att bara långsamt låta den växa igen. Ofta planterar man på nedlagd åkermark. Landskapet blir mindre öppet, men marken mera produktiv. Det kan vara svårt i början, men får man bara plantorna att etablera sig sköter det sig självt i fortsättningen och planteringen kan bli riktigt lönsam.
– Skog på blötmark är ganska underhållsfritt efter etableringsfasen. Bästa resultatet ger trädslag med kort omloppstid där man slipper gallra. Gallringsfritt gäller främst för barrträden. Björk och al kräver oftast röjning och gallring för att producera sågbart virke. Till energived och massaved duger det med gallringsfritt.
Hur klarar man plantorna bäst?
– Vid plantering på blötmark är det viktigt att rensa gamla diken eller skyddsdika och höglägga vid markberedning. Plantera hellre färre plantor på bra punkter. Välj en frosttålig proveniens. Korta omloppstider och gallringsfritt är att rekommendera, eftersom det ofta är svårt med bärigheten vid gallring.
Vilka trädslag är värda att satsa på?
– Al, björk, gran, sumplärk (tamarack) och sälgarten jolster trivs på blötmark. Al är bäst om man är ute efter hög produktion. Då funkar klibbal bäst i södra Sverige, i norr gråal. Virket blir främst energived, men bättre kvaliteter kan även säljas som alkubb. Viltet är inte överförtjust i al, det är en fördel.
Glasbjörk eller vårtbjörk?
– Vill du ha en vacker skogsdunge ska du fundera på glasbjörk, som tål fuktigare mark än vårtbjörk. Björken producerar mindre än gran, men är mindre stormkänslig i avlövat tillstånd. Däremot betas den ganska mycket. Björk blir massaved och har därmed högre virkesvärde än al. Skillnaden mellan lövmassaved och energived kan handla om hundra kronor. Bättre kvaliteter av björk kan även säljas som lövkubb.
Går det att få fram sågvirke på blötmark?
– Nja, men den som vill försöka bör prova gran eller tamarack. De blir båda pallkubb och barrmassa, i bästa fall sågvirke. Gran kan producera bra på nedlagd fuktig åkermark, om man är noga med dikningen så det inte blir alltför blött. Håll omloppstiden kort, 40-50 år max. Tamarack blir gärna risig och krokig, men kan ändå ge bra avkastning. Glöm inte att den räknas som främmande trädslag och är relativt betningsbegärlig.
Om det är riktigt blött?
– Är marken sumpig och stillastående växer inte ens al. Då blir mitt tips att plantera jolster – en trädbildande sälgart.
SKOGEN 1/2015