Säker förare – mindre risk

Bara i Sverige skadas hundratals personer varje år i olyckor med fyrhjulingar. Mellan 2001 och 2017 ­dödades minst 97 människor, oftast i vältolyckor. Visst forskas det kring säkerheten, men den brister fort­farande och Tomas Nordfjell som är professor vid Institutionen för skogens biomaterial och teknologi (SBT) på SLU säger att det är svårt att nå ut med resultaten.

Han skulle till exempel gärna vilja nå fler besluts­fattare med de många goda argument som finns för skyddsbåge för fyrhjuling. Att den skulle göra nytta och kunna rädda många liv är välbelagt. 
– En lag gör att det tar fart, säger han och jämför med bilbälteslagen: Hånad och omdiskuterad när den infördes, men knappast ifrågasatt i dag. Den gången var det Volvo som vände diskussionen och i USA in­förde säkerhet som försäljningsargument.

SLU:s förslag på skyddsbåge är en enkel konstruktion som inte ökar atv:ns vikt nämnvärt. Foto: Tomas Nordfjell

Vem av dagens atv-tillverkare kommer först med den nygamla idén? För varför skulle köparna inte vilja skydda sitt och sina närståendes liv?
– Intervjuer visar att många av dem som faktiskt skaffar skyddsbåge gör det med tanke på barn och barnbarn, som man vet använder maskinen, säger Thomas Nordfjell.
Han tror att tillverkarna själva är det största hindret för införandet av skyddsbåge, men varför kan man bara spekulera i, säger han och jämför skyddsbågar med motorsågens kastskydd:
– Om man hanterar en motorsåg har man utbildning och träning för det och personlig skyddsutrustning. Dess­utom finns det ett kastskydd, som inte behövs om man kör på bästa sätt hela tiden. Men säg den motorsågs­användare som aldrig löser ut kastskyddet?

Tomas Nordfjell Parallellen med fyrhjulingen är uppenbar: Om man kör helt korrekt och är totalt observant på alla ojämnheter välter den inte. Men fråga en som har varit med om att välta och personen säger att ”den bara slog runt”. Ett litet hinder under höger framhjul, en liten grop under vänster, samtidigt en liten sväng … 

I Australien finns många fyrhjulingar och också en gedigen forskning om olyckstillbud med dem. Den visar bland annat att det är dubbelt så vanligt med dödsolyckor där fyrhjulingen har vält till vänster än till höger, troligen på grund av gasens placering. När höger hjulpar passerar ett hinder förskjuts föraren till vänster och ökar ofrivilligt gasen, vilket ökar risken för vältning. 

En fyrhjuling är känslig även för små mänskliga felgrepp, eftersom grundstabiliteten är dålig och gas­reglaget kanske inte sitter på bästa stället.
– De flesta som kör ATV i skogsarbetet har låga hastigheter, men kraften är ändå stor, säger Tomas Nordfjell.

Han jämför fyrhjulingens stabilitet med en dubbeldäckarbuss i en rondell.
– En stor del av dem som omkommer vid arbete med fyrhjuling har klämts fast.
Redan på nittiotalet tog forskare fram en konstruktionsritning för skyddsbåge, men den var dyr att tillverka och marknaden ansågs inte vara mogen, enligt Tomas Nordfjell.

Nu har ett projekt vid SLU resulterat i en ny konstruktion som är fri för alla som vill att använda. Den är inte tänkt att vara någon slutgiltig lösning, utan mer ett förslag, en idé, ett diskussionsinlägg om hur en väldesignad båge kan passa under olika förhållanden och under sommaren har den kraschtestats. En fyrhjuling vältes från 1,5 meters höjd och bågen deformerades som väntat. 

– Just detta exemplar av bågen är framtaget för att ge en uppfattning om dimensioner och om den hindrar normal användning av atv. Den är inte hållfasthets­optimerad på något sätt.  Provet visar ändå att det är ganska enkelt att göra bågen hållfast utan att ekipagets vikt behöver öka, säger Tomas Nordfjell.

I väntan på att skyddsbågen blir obligatorisk sker även annat kring säkerheten. Norra skogsägarna har tillsammans med Säker skog anordnat förarutbildningar och fler tillfällen kommer. Andra skogsägar­föreningar tittar på saken och hälsar att efterfrågan inte har kommit igång, men att behovet finns.

TIPS: SÄKERHETEN FÖRST
• Montera skyddsbåge.
• Gå en förarutbildning.
• Använd bra hjälm.
• Placera tummen långt in på gasen.
• Använd fyra fingrar på handtaget vid bromsning.
• Lär dig manövrera maskinen med din kropp. Längd och vikt gör skillnad. 
• Uppför: Kroppen framåt, kroppsvikt över framaxeln.
• Nedför: Kroppsvikt över bakaxeln. 
• Flytta kroppsvikten bakåt över bakhjulsaxeln innan du bromsar. 
• Bromsa i färdriktningen. Att svänga och bromsa samtidigt kan ge sidledsroll. 
• Om det finns hinder: Bromsa först, väj, bromsa igen.
• Anpassa däcktryck till underlaget – investera gärna i en tolvvolts luftpump så att du lätt kan ändra. 
• Nykterhet – förstås. 

SKOGEN 8/2018