Så vårdar du sälgen

Sälgen är den ståligaste av viden och finns i hela landet. Den kan vara allt från lågvuxet sly upp till resligt grova träd som är 15 meter höga eller mer. Jordbruksverket lockar med rubriker som Sälgen är videnas adel, Drivhus utan glas och Skogens vilt.
Avsnittet Så vårdar vi sälgen är rena guldgruvan för skogsägare. Sälgar i alla åldrar behövs från unga små till grova ståtliga och till och med döende sälgar. Den största bristen i landskapet är sälgar som fått växa sig gamla, höga och grova.

Åkerbryn: Problemet är att sälgen inte får en chans att växa i höjden. Längs vägar och åkerbryn röjs sälgen bort tillsammans med annat sly. Kvar blir en stubbmatta som skjuter nya skott.
Lösningen är att välja ut enstaka större sälgar bakom den slagna delen, friställ dem som framtidssälgar som får växa sig riktigt stora. I kantzoner mot jordbruksmarker kan man också hamla och underkvista sälgar för att lindra beskuggningen av grödorna.

Skogsmark: Många sälgar stryker med i skogsmark i samband med röjning, gallring och slutavverkning, särskilt om de börjar ha torra, döende eller döda grenar.
Märk ut och spara framtidssälgar och sälgar som redan hunnit växa till sig, även om de har döda partier. De skröpliga träden är värdefullare än de ser ut, de innehåller många vedlevande insekter som lockar till sig hungriga hackspettar.

Betesmark: Sälgar stryker ofta med när man röjer betesmark för att förhindra igenväxning.
Lösningen är att välja ut vissa sälgar som naturvårds-träd. En sparad gammal sälg i betesmarken kan ha större betydelse för mångfalden och därmed naturvården än vad flera av ädellövträden har. Ett par få, grova och delvis döda sälgar kan räcka i flera decennier för exempelvis myskbocken och andra vedlevande insekter.

Dikesröjning: Ofta röjer markägaren bort sälgar längs dikena för att få in sol och ljus. Då försvinner också sälgarna trots att de kan göra stor nytta för markens övriga grödor.
Välj ut enstaka sälgar som sparas längs diket. Insekter som humlor och bin gynnas på våren som sedan hjälper till med pollineringen av olika grödor.

Täkter och slänter: Grustag, jordtäkter och solvända slänter växer ofta igen med sälg. Markägare betraktar sälgen som skräpskog som får bli flis och sedan planteras tall.
Gallra bara bort en del sälgar och spara andra till att bli grövre framtidssälgar. Då gynnas sälggetingbocken och andra värmekrävande skalbaggar.

Tätortsskog: Varning för städmani och hålla snyggt istället för att gynna biologisk rikedom.
Låt sälgarna stå kvar och dö en naturlig död istället. Det ger liv åt parkmiljön och lockar diverse småkryp och fåglar. Skapa gärna en trädkyrkogård på en avskiljd solbelyst plats. Kanske läge att plantera sälg eller sätta sticklingar om det är OK med markägaren.

Flisproduktion: Jakten på flis drabbar sälgar på igenväxningsmarker och strandskogar. Träden tillåts aldrig bli gamla.
Låt flisproduktionen ske med omsorg om allt levande. Välj ut vissa sälgar och bjud in småkryp och fåglar.

Vedhuggning: Sälgen drabbas ofta hårt när tanklösa vedhuggare drar fram. Hemvedshuggningen kan bli ett hot mot mångfalden.
Se till att spara de träd som har förutsättningar att bli grova och gamla. Sälgen är trots allt inte den bästa vedråvaran.

Stödpatruller: Vem värnar sälgen? Markägare, jordbrukare, skogsbrukare, jägare som medvetet kan spara och vårda sälgar på sina marker är sälgens viktigaste stödpatruller.
Skogsstyrelsen har i sin rådgivning ett stort ansvar att lyfta fram sälgens betydelse till markägare och förklara trädets biologiska betydelse. Rådgivning är viktigt i samband med uttag av bioenergi.
Entreprenörer som utför röjning och gallring måste informeras om sälgens värde för naturvården. Skydda en sälg och bli hyllad som naturvårdsentreprenör!

Vill du ha ditt eget exemplar av faktafoldern ”Sälgen behövs”? Den kan du beställa gratis från Jordbruksverket, 036-15 50 00 eller jordbruksverket@sjv.se. Webb-platsen är www.sjv.se.

Text: Lars Davner lars@skogen.se