Så ska snabbväxarna bli lönsamma

Det politiska målet att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2050 borde gynna intresset för dessa snabbväxande lövträd. En tillväxt på hela två meter per år är inte ovanlig på åkermark.

Det är dessutom fritt fram att odla dem på jordbruksmark om omloppstiden är max 20 år. På skogsmark måste planteringar större än en halv hektar anmälas till Skogsstyrelsen. Planteringen får inte överstiga fem procent av fastighetens skogsareal, men upp till 20 hektar är alltid tillåtet. Dagens poppelsorter och svenska hybridaspar går att odla upp till Stockholmsregionen, men försök med härdigare popplar pågår. Finska hybrid­aspar går att odla upp till Umeå på milda lokaler.

Rebecka McCarthy, doktorand på Skogforsk och SLU, forskar kring hur etableringskostnaderna kan minskas och hur plantorna ska få en säker start. I försök i skog och på åker i södra Sverige har hon bland annat studerat plantetablering och den andra generationens tillväxt.

I första generationen poppel eller hybridasp är tillväxten 20 till 25 m³sk/ha och år. Förräntningen blir runt tio procent om det etablerar sig bra. Plantans första år är viktigast. Den behöver snabb etablering för att växa om ogräset och klara första vintern.
– Först undersökte vi hur olika kombinationer av planttyp och markberedning påverkar överlevnad och tidig tillväxt på skogsmark, säger Rebecka McCarthy.
Täckrotsplantor av poppel och hybridasp samt sticklingar av poppel planterades på fyra typer av mark – omarkberedd, fläckmarkberedd, höglagd respektive inversmarkberedd.
– Högläggning verkar gå bäst, följt av invers och sedan fläckmarkberedning. Omarkberett är sämst.
Sticklingar på 20 respektive 50 centimeter klipptes från ettåriga skott. De korta sattes med översta knoppen över marken och de långa hade två tredjedelar under marken. Planteringspunkten var den vanliga för respektive markberedningsmetod.
– De långa sticklingarna klarade konkurrensen bäst. De kommer högre upp och får större rotningsdjup.

Efter tre år har hybridaspen vuxit mest, trots att den var långsammare i början. Poppelplantorna och de långa sticklingarna kommer tvåa. De korta klarade inte konkurrensen från ogräset. Sticklingarna är dock billigast. Försöken på åkermark är inte klara ännu, men de långa sticklingarna verkar gå bra även där.

Plantskador varierar beroende på marktyp, planta och markberedning. Sorkskador och konkurrens från ogräs påverkar. Finns det vilt är hägn ett måste.
I försöken med andra generationens tillväxt har Rebecka studerat återväxten som kommer gratis efter slutavverkning.
– Poppel skjuter många stubbskott beroende på sort. Hybrid­asp skjuter mer än 50 000 rotskott per hektar efter avverkningen. Det ger snabbt stora mängder bioenergi.

Biomassauttagen börjar efter andra hösten. Rotskotten konkurrerar ut varandra med tiden, man kan därför passa på att göra tidiga uttag i stället för att låta beståndet självgallra sig.
– Tanken är att man ska korridor- eller korsröja, men tyvärr finns det inte rätt maskiner för att ta ut biomassan effektivt.

Om man inte vill plocka ut biomassan i omgångar kan man enligt Rebecka bara låta det stå eller röja som vanligt.
– Fast det blir mer jobb och mindre uttag. Är man ute efter grövre stammar måste kronan få utrymme tidigt.
Beståndet glesas ut i flera steg. Friställning är viktigt – snabb­växande löv kräver ljus.
– Vi röjde två meter breda korridorer manuellt med en meter skogsstråk emellan.

Ett nytt försök med maskinröjda, bredare korridorer pågår, men är inte utvärderat än.
– På två tredjedelar av beståndet tog vi ut biomassan i korridorerna, vilket gav nio ton torrsubstans per hektar. På en tredjedel korsröjde vi och tog ut åtta niondelar, vilket gav femton ton torrsubstans per hektar.
Ju tuffare man går fram, desto större diameter får man.

– Efter fyra år friställde vi ena halvan av beståndet och jämförde utvecklingen i de båda halvorna. Vi kunde se att det gäller att vara med tidigt. Lämnar man beståndet efter första uttaget får man fri utveckling efter två år och kronorna får snabbt för lite utrymme. Friställer man däremot de röjda bestånden till 1 100 stammar per hektar har man 150 till 175 skogskubikmeter per hektar efter tolv år. Då har man ändå fått ett biomassa­uttag andra året.
Vid tolv års ålder var tillväxten 13 till 15 kubik per hektar och år för friställda träd.
– De var då 18 till 19 meter höga med en brösthöjdsdia­meter på cirka 15 centimeter. Tillväxten pågår fortfarande!

Tillväxten i andra generationen är hög och åtgärderna kommer tätt, men man får ut biomassa tidigt och övergår sedan till konventionell skötsel som ger fina stammar. Om målet bara är biomassa kan rotationerna vara väldigt korta, fyra till tio år, utan korridorsuttag och friställning. Är må-let grövre dimensioner friställer man efter första uttaget och gallrar vid tio-tolv års ålder. Gallringen påverkar dock rotationsperioden som är 20 till 30 år.
– Av försöken ser vi att det finns stor potential i snabb­växande löv. Får vi bara en maskin som är lämpad att ta ut biomassa i rotskottsföryngringar kommer kostnaden för åtgärden att täckas av biomassauttaget.
Rebeckas doktorandprojekt ingår i programmet Enerwoods som finansieras av Nordisk ­energiforskning i samarbete med Skogssällskapet och Energi­myndigheten.

SKOGEN 12/2015

I nästa nummer: Nya varianter av poppel kan odlas längre norrut.