Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Principen för att räkna ut volymen virke – eller kubera som det kallas – är i stort sett densamma som att räkna ut volymen på en låda: Basytan gånger höjden. Skillnaden är att träden ju smalnar av upptill, som koner. När man räknar volymen på en kon blir ekvationen, som du kanske minns från skolan, basen gånger höjden delat med tre.
Tänk dig därför en två meter hög kon med rund botten på en kvadratmeter. Då blir volymen 1 x 2 x 0,33, alltså bara 2/3 kubikmeter. Trädens form ligger dock mitt emellan lådan och konen. Träden har olika form, men volymen kan till exempel vara basen gånger höjden gånger 0,6, där talet 0,6 är trädets formtal. Formtalet skiljer sig mellan olika trädslag, åldrar och delar av landet.
Det finns tabeller som bygger på olika formtal, där man kan läsa av ett träds volym om man vet basytan – eller egentligen bara diametern – och höjden. Det du får fram då är beståndets volym per hektar. Två hektar ger dubbelt så mycket virke och så vidare. Det behövs olika tabeller för olika trädslag och delar av landet. Sådana tabeller finns bland annat i Föreningen Skogens bok ”Praktisk Skogsbok”, men även på webben, till exempel på skogskunskap.se. Sök efter ”volymberäkning”.
Om man vill räkna ut volymen på ett helt bestånd är principen densamma: Basen gånger höjden gånger ett formtal. Basen på ett helt bestånd är grundytan. Den kan man mäta upp med ett relaskop, se text nedan. För att få höjden mäter man ett antal träd bland dem som man bedömer är de hundra högsta per hektar med en höjdmätare. (Eller kanske något gammalt scouttrick med en pinne om skogen är tillräckligt gles, men det är ganska jobbigt.) De mätta trädens genomsnitt kallas övre höjd.
För den som vill göra dessa mätningar mer noggrant finns rekommendationer om antal provytor, provträd och så vidare. I stället för tabeller kan man även använda räkneverktyget på skogskunskap.se. Skriv då in landsdel, trädslag, grundyta och övre höjd, så får du reda på virkesvolymen per hektar.
SKOGEN 10/2017