Så här stamkvistar du

13 november 2006 Stamkvistning är för dig som gärna lägger några extra timmar i skogen för att i framtiden få kvistfritt virke. Det är en tidskrävande insats men den kan löna sig på lång sikt.

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Idag är efterfrågan på kvistfritt virke stor och kvistfritt ger bättre betalt än det vanliga virket.

Tänk på att ha rejäla skor med bra halkskydd och hjälm med bra ögonskydd — och gärna dok — när du ger dig ut i skogen.

Stamkvistning steg för steg

Steg 1

• Välj ut ett bestånd med max 8 cm Dbh (diameter i brösthöjd), d.v.s ca 5 m höga träd.

• Välj ut ca 500 — 800 st/ha av god kvalitet (raka, oskadade stammar, klena kvistar, god tillväxt)

• Kvista till ca 2,5 meter höjd. Det här är kvisttekniken: Undvik att lämna grenstumpar. Kapa utmed kvistkuddens kant istället för utmed trädstammen. Om kvistkudden skadas ökar risken för svampangrepp. Grova grenar kapas i två steg för att undvika barkfläkning. Kapa först ett par decimeter ut från stammen och sedan utmed kvistkuddens kant.

• Märk träden (Färgmärkning eller barkskrapning)

• Dokumentera stamkvistningen. (I skogsbruksplanen eller genom Skogsvårdsstyrelsens intyg (kostnad för de sistnämnda ca 800 — 1600 kr/objekt).

• Röjningsgallra gärna efter åtgärden för att gynna de stamkvistade träden och snabba på övervallningen av snittytan.

Steg 2

• Sök upp de tidigare stamkvistade träden när de blivit ca 12 cm Dbh (Omkring 10 m höga)

• Kvista till ca 5,5 meter.

• Förbättra märkningen så att den sitter kvar till slutavverkningen.

• Uppdatera dokumentationen (Se ovan)

• Gynna de stamkvistade träden i framtida gallringar

Vilka bestånd och trädslag är bra att stamkvista?

• Tall — Mindre risk för röta. Utförs i juni — aug. Reducera aldrig grönkronan med mer än en tredjedel

• Gran — Risk för röta. Utförs i juni – aug. Ta i första hand bort döda grenar och bara i enstaka fall levande grenar.

• Björk — Risk för röta. Utförs i juli-september. Träd med levande kvist grövre än 1,5 cm bör ej stamkvistas.

Även andra trädslag kan stamkvistas. Kontakta din lokala skogsvårdsstyrelse eller skogsägarförening för råd.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb