Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Uppgifterna kommer från en nyutkommen Arbetsrapport från SkogForsk, skriven av Lars-Göran Sterner, SkogForsk och Jonas Bergquist vid Asa försökspark, SLU. Rapporten är en sammanställning svensk och utländsk litteratur inom området.
Jaga mer. Dagens viltstammar är för höga. Lägg ner mer tid på jakt. Samverka gärna med grannarna över ett större område. Det ger effektivare jakt. Men inse att det är svårt att få ner rådjursstammen med enbart jakt.
Sköt skogen rätt. Vid röjning: Lämna sådana träd som redan betats. Hjortdjur återkommer gärna till dessa, och lämnar kanske några andra plantor i fred. Plantera med friska och växtliga plantor, så träden snabbt kommer över betesfarlig höjd. Lämna ett visst övermål av plantor vid röjning.
Hägna skyddsvärda lövföryngringar. Med ny teknik har det blivit billigare att sätta upp vilthägn. (Se till exempel SKOGEN nr 8/97 och 10/97). För några år sedan kostade stängsel och arbete ca 50 kr per löpmeter. I dag finns det entreprenörer som hägnar för kanske 25 kr metern på f.d. jordbruksmark. Stängslet måste sluta tätt ner mot marken. För att skydda mot hare måste nätet vara finmaskigt de nedersta åtta decimetrarna. Glöm inte att hägnet skall tas ner. Det kan i värsta fall kosta lika mycket som uppsättningen!
Elstängsel ett alternativ. Elstängsel ett alternativ. Elstängsel är billigare än hägn, men osäkrare. Det kräver mer tillsyn, eftersom det är större risk att djuren tar sig in.
Växtrör på små arealer. Växtrör av plast är dyra men ger ett gott skydd mot rådjur. De kan vara ett alternativ i små föryngringar.
Frågetecken om frystejp. I en del barrplanteringar har det gått bra att skydda plantorna mot rådjur genom att sätta en tejpbit strax under toppknoppen. I andra planteringar har det inte fungerat alls. Det finns inga dokumenterade erfarenheter av tejp på lövplantor.
Akustiska skydd ger kortvarigt skydd. Gaskanoner och andra akustiska skydd kan fungera en kort tid. Men djuren lär sig snart att de inte är så farliga. Samma sak gäller så kallade optiska skydd som fågelskrämmor och rådjursspeglar.
Kemiska repellenter — ett frågetecken. Det finns ett antal godkända kemiska substanser, s.k. repellenter, som avskräcker viltet från att ge sig på plantorna. Dessa fungerar bra i barrplanteringar, även om en del av preparaten har visat sig kunna skada barr och knoppar på plantorna. Det finns inga vetenskapliga försök med repellenter på lövträd. Flera frågetecken finns: Fungerar de överhuvudtaget på löv? Hur påverkas plantorna av preparaten? Hur giftiga är de för löv? Och räcker det med att behandla lövplantor en gång per år? Lövplantor drabbas av viltskador under hela året, i motsats till barrplantor, som är mest utsatta på vintern. Måste man behandla flera gånger? Det skulle vara dyrt och dessutom öka risken för skador av preparaten.
Text: Carl Henrik Palmér
Läs även
Enklare sköta lövskog än många tror: Läs mer»
SKOGENs lathund/Lönsam lövskog: Läs mer»