Så hägnar du hygget

SKOGEN tar dig med till entreprenörerna Anders och Johannes Eriksson. De jobbar som småskaliga gallringsentreprenörer och har lång praktisk erfarenhet av hyggeshägning. Här är deras bästa råd om hur du hägnar och sänker föryngringskostnaden.

De främsta argumenten för hyggeshägning

1. Uthägnader är det i särklass enklaste sättet att snabbt få tillbaka den biologiska mångfalden i skogsmark som betats hårt av klövvilt.
2. Ett korrekt uppsatt och nedtaget viltstängsel efter tio år i skogen går utmärkt att återanvända, för ytterligare en period.

Det här bör du tänka på i samband med nätstängsling för att hålla kostnaderna nere.

• Grovplanera stolpsättningen i skogsmark med hjälp av grävmaskin. Det krävs särskilt i kuperad terräng för att få ett stabilt viltstängsel. Inte ens ett två meter höft viltstängsel stoppar en älg. Älgen ser nätet dåligt, och ett litet snitselband på varje stolpe räcker inte. Bästa garantin mot inbrytningar är att komplettera nätet med någon form av soltåligt band. Dels i ovankanten, dels i ögonhöjd, för att ”visa” nätet för älgen.

• En liten basmaskin för utkörning, uppsättning och spänning av nätet är en förutsättning för rimliga kostnader. T.ex. en åttahjulig Vimek Minimaster, där kärran kopplats bort. På draget har istället monterats en fällbar hållare för nätrullen. Nätet körs sedan ut med maskingen och sträcks med hjälp av en specialkam som passar in i nätets maskor.

• Vid manuell stolpsättning undviker man att slå sänder stolparna tack vare en så kallad stolphejare. Dessutom riktas kraften alltid rakt neråt. Stolphejaren kan tillverkas av en uttjänt hydraulcylinder med två handtag.

• Nätet fästs i stolparna för att medge återanvändning av nätet. Använd ribbor av t.ex. ek, i dimension 1×2 tum och spik för att fästa nätet i stolparna, istället för att spika fast enstaka trådar med vanliga haspar (krampor). Hemmagjord hink för spik och batteridriven borrmaskin kompletterar hammaren. Ribban som bör vara 10 cm längre än näthöjden, förborras och spikas fast över hela nätet. En ribba ger bättre anliggning mot nätet och mindre åverkan. Detta med tanke på återanvändningen. Vidare sparas mycket tid både vid uppsättning och nedtagning.

• Där berget går i dagen borras hål. Galvade rör (28 mm i diameter) används istället för trästolpar. Ribban surras fast med säcktråd för att inte skada nätet.

• Kraftiga snedsträvor används i hörnen. I övrigt blir stängslet stabilare desto rakare nätet kan dras.

Tänk också på

• Ju större hygge desto lägre hektarkostnad. Ett hektar kräver 400 meter stängsel. Fyra hektar i kvadrat kräver bara hälften så mycket räknat per hektar (totalt 800 meter) o s v.

• Använd gärna grävmaskin även för hålupptagning, stolpsättning och nedslagning. Skopan måste dock vara utrustad med spett för hålupptagningen.

• Hugg gärna egna stolpar. Undertyckta stammar av gran är bäst. Olika grovlekar är bara en fördel. Längden bör vara 3,20-3,30 meter vid 2 meters näthöjd för att ha marginal i marker med lös botten.

• Lämpligt avstånd mellan stolparna är 3,5-4,0 meter.

• Undvik mjuka långsvängar vid uppsättningen av stolpar. Skarpa hörn och rak nätsträckning ger ett robustare stängsel.

• Använd alltid snedsträvor i hörnen av stängslet. Lämplig längd är 4-5 meter.

• Använd ett minst två meter högt nät. Det ska dessutom vara finmaskigare nedtill. Det finns särskilda viltstängsel för skogsbruk. Men även begagnade stängsel från Vägverket duger.

• Täta alltid noga mot marken, utan att vika nätet, så att rådjuren inte kryper under.

• Försök att styra övergångar/grindar i nätet till slutet av en nätrulle. Därmed kan nätet hållas intakt, vilket underlättar återanvändning och flyttning.

Text: Bengt-Åke Alriksson